Biblioteket

de Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker. Ansvarig utgivare: Elin Claeson Hirschfeldt

Episodios

Klassikerrummet om Svindlande höjder 3 juli 2012 2012-08-29 kl. 14.00

por Biblioteket

Klassikerrummet 20120703 Wuthering Heights, Svindlande höjder av Emily Brontë brukar besrivas som en passionshistoria. En kärlek som inte ens döden kan få bukt med. När romanen kom ut 1847 ansågs den rå och oförsonlig. Catherine och fosterbarnet Heathcliff älskar varandra som barn men skils åt. Heathcliff återkommer som vuxen och förmögen och fylld av hat. Är det hat eller kärlek som binder honom och Catherine vid varandra nu?

Klassikerrummet om Äcklet av Jean Paul Sartre 14 augusti 2012 2012-08-14 kl. 14.00

por Biblioteket

Klassikerrummet läser den franske filosofen och författaren Jean-Paul Sartres debutroman "Äcklet från 1938, hans första försök att gestalta existentialismen. En filosofi som handlar om människans fria val, men också ensamhet och ångest. Romanens huvudperson Antoine är en ung man som grips av äckel inför både människorna, tingen och livet självt. Men istället för att ta livet av sig lämnar han småstaden för Paris där han tänker skriva en stor roman. Maarja Talgres gäster är kulturredaktionens Mats Arvidsson och Maria Edström.

Klassikerrummet om Thomas Bernhards Självbiografierna 7 augusti 2012 2012-08-07 kl. 14.00

por Biblioteket

Klassikerrummet 7 augusti 2012. Den österrikiske författaren Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna som haft stor betydelse för nobelpristagarna Jelinek och Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. "Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg som utsätts för amerikanernas bombningar. Maarja Talgre samtalar med gästerna Magnus Florin och Katarina Wikars. --

Klassikerrummet om Farmor och vår Herre 31 juli 2012 2012-07-31 kl. 14.00

por Biblioteket

En barsk farmor och en livrädd clown är huvudpersoner i Klassikerrummet. Hjalmar Bergman som är en av våra största och mest fantasifulla författare skrev två romaner som hör ihop: Farmor och Vår Herre 1921 och Clownen Jac. 1930. Den första handlar om en mycket viljestark kvinnas uppgång och fall. Ni hör Anneli Dufva och Göran Everdahl samtala med programledaren Maarja Talgre.

Klassikerrummet om Marcel Prousts Swanns värld 24 juli 2012 2012-07-24 kl. 14.00

por Biblioteket

Klassikerrummet 24 juli 2012. Swanns värld heter den första delen av Marcel Prousts 3000 sidor långa roman På spaning efter den tid som flytt. Romanen handlar om Tiden, Minnet, Erotiken och Konsten. De som läst Proust jämför honom med Shakespeare för hans livfulla persongalleri och humor. De som inte läst anser den vara snobbig finkultur. Gäster hos Maarja Talgre är Sara Mannheimer och Mikael Timm.

Klassikerrummet om Den allvarsamma leken 17 juli 2012 2012-07-17 kl. 14.00

por Biblioteket

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg från 1912 har kallats den bästa svenska kärleksromanen. Passion eller vanligt vänsterprassel?Lydias och Arvids kärlek med förhinder trollbinder ständigt nya unga läsare. Mattias Berg, Carin Mannheimer och Maarja Talgre diskuterar.

Klassikerrummet om Platonovs Grundgropen 10 juli 2012 2012-07-10 kl. 14.00

por Biblioteket

Klassikerrummet om Grundgropen av den ryske författaren Andrej Platonov. Maarja Talgre samtalar med Göran Sommardal och Tora Lane om en mycket grym och sorglig berättelse om en grupp arbetare som bygger en grop som ska bli grund för ett hus i det sovjetiska lyckoriket. Men de bolsjevikiska slagorden kommer på skam...

Klassikerrummet om Älskaren av Marguerite Duras 26 juni 2012 2012-06-26 kl. 14.00

por Biblioteket

Klassikerrummet om "Älskaren" av den franska författaren Marguerite Duras. 2012 06 26 Romanen är en förtätad självbiografisk berättelse från Duras ungdom, som hon redan skrivit om i en tidigare roman. När "Älskaren" kom ut 1984 var Duras redan 70 år gammal och hade gjort sig ett namn både som författare och filmskapare. "Älskaren" blev hennes stora publika genombrott med miljonupplagor, plus att den gav henne Goncourtpriset. Mattias Berg och Carin Mannheimer diskuterar "Älskaren" med Maarja Talgre, programledare.

Om gamla slut och nya börjor

por Biblioteket

Litteraturprogrammet Biblioteket går i graven, men vad spelar det för roll litteraturen har inget slut den är en evig rundgång. Vi har några frågor kvar att ställa. Som: Var tar Lars Norén vägen under Strindbergsåret? Hur är det att försöka vårda minnet av Eyvind Johnson i en vidsträckt kommun i norr som också verkligen gillar idrott? Och hur ska man läsa bra? Anna Tullberg, Louise Epstein, Göran Sommardal, Marie Lundström och Katarina Wikars vinkar adjö med tips, förnumstigheter och sådant vi saknar, vill ha och har läst. Programledare är Jenny Teleman. Och för den som vill lära sig mer om hur själva läsandet går till, och för den som vill lära sig handskas med den eviga upprepningen rekommenderar Biblioteket denna sommarlyssning:

På spaning efter den läsare jag är 2012-06-18 kl. 07.00

por Biblioteket

Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén.

Ung litteratur i krisens Spanien

por Biblioteket

Vad sker med kulturen i krisens Europa? Spanien skakas av en ekonomisk kris. Mer än varannan ungdom under 25 år är arbetslös. Hur påverkar det den unga litteraturen?

Bibliotekets Ulla Strängberg reste till Madrid för att undersöka hur den samtida spanska prosan låter. Hon träffade tre författare, som alla hyllade individualismen och vars tema snarare är urbanitet, sexualitet och gränsöverskridande än det som står på den politiska agendan. Alla är födda under de sista skälvande åren av Franco-diktaturen: Andrés Barba, Mercedes Cebrián och Elvira Navarro (översatta av Anna-Karin Thorburn). – Vår generation av individualister är frukten av det tvångsmässiga kollektiva tänkande som våra föräldrars generation levde med under Franco, säger Andrés Barba. Till skillnad från dem har vi ingen gemensam fiende att slåss emot, och vi har tränats i ett självständigt tänkande sen barnsben. Jag skulle vilja påstå att vi inte har ett särskilt utvecklat politiskt medvetande. Men Mercedes Cebrián tycker sig se tecken på ett växande intresse för att inkludera världen i fiktionen. Och Elvira Navarro driver en blogg på temat ”Staden”, som skildrar Madrids förorter ur ett globalt och miljömässigt perspektiv.

Ett hack i livsskivan

por Biblioteket

Vad kan ord tillsammans med bild berätta som ingen annan konstform kan? Och varför behandlas seriösa serier för vuxna fortfarande som ett helt nytt och förvånande fenomen? I veckans Biblioteket tittar vi närmare på tecknad litteratur. Vi möter skaparna av två av vårens bästa tecknade romaner. Anneli Furmark som i Jordens medelpunkt fortsätter sin trilogi om människor i nordliga landskap. Henrik Bromander som dykt ner i de vuxna jättebarnens ondskefulla vardagsvärld i nya mastodontverket Smålands mörker. Och så har serietecknaren Sofia Olsson fått sig en uppsträckning av serienestorn Joakim Pirinen, vars definition av en bra serie är att den skapar ett hack i livsskivan. Programledare är Jenny Teleman och Jenny Aschenbrenner

Lindstrøms hemligheter och Sartres äckel

por Biblioteket

Nordiska rådets litteraturpris gick i år till den norska författaren Merethe Lindstrøm för romanen Dager i stillhetens historie, som handlar om hemligheter och tystnad i en relation. Hon har skrivit noveller och romaner i över tjugo år, men är inte särskilt känd ens i Norge. Under flera år har jag funderat över om mina böcker ens blivit inköpta i bokhandeln, säger hon. Men nu har det hänt något och plötsligt ser jag min bok uppställd mitt bland alla deckare. Hur skriver hon och vad tänker hon på? Anna Tullberg har varit hemma hos Merethe Lindstrøm på Nordberg i Oslo. Klassikerrummet läser den franske filosofen och författaren Jean-Paul Sartres debutroman Äcklet från 1938, som var hans första försök att gestalta existentialismen. En filosofi om människans fria val, men också ensamhet och ångest. Romanens huvudperson Antoine är en ung man som grips av äckel inför både människorna, tingen och livet självt. Men istället för att ta livet av sig lämnar han småstaden för Paris där han tänker skriva en stor roman. Maarja Talgres gäster är kulturredaktionens Mats Arvidsson och Maria Edström.

Hem till Maryse Condés exil och tillbaka till Ann Jäderlunds debut

por Biblioteket

Maryse Condé, den karibiska litteraturens grande dame med ett tjugotal romaner bakom sig, har inget specifikt hem. -Jag är hemma överallt och ingenstans, säger hon. Hon delar sin tid mellan Paris och New York men växte upp i Guadeloupe och har bott många år i Afrika. Hon skriver om människor som flyttar från en värld till en annan. Migration, flerspråkighet, sexualitet och etnicitet är hennes stora teman. Hon ser sig själv som en transkolonial författare som hämtar kreativiteten ur rörelse och mångfald. Ulla Strängberg träffade henne i bostaden i Paris äldsta kvarter, dagen före presidentvalet. Är det viktigt varifrån man kommer, och vad betyder kulturskillnaderna? Hur ser hon på främlingsfientligheten idag? Dessutom: Biblioteket återvänder till sin debut med Ann Jäderlund. Den som aldrig har läst ens en diktrad av Ann Jäderlund kunde börja med att kasta ett uppmärksamt öga på titlarna till några av hennes diktsamlingar: som en gång varit äng. Mörka mörkret mörkt kristaller. Eller: Kalender röd levande av is. Blomman och människobenet. Eller någon av hennes diktade och klistrade barnböcker: Ivans bok, Iris bok. Och den senaste boken: Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lika svårt som det är hitta någon omedelbar likhet, lika lätt är att det att finna något sammanhållande. Det är kanske den centrala paradoxen i hennes poesi. Världens oöverblickbara helhet. I det här programmet ska Ann Jäderlund återvända till sina debut från 1985: Vimpelstaden. Tillsammans med Göran Sommardal.

Utsatta barn och blåvita dikter

por Biblioteket

Carl Johan Vallgrens senaste roman är både en socialrealistisk skildring och en thriller med osannolika händelser: en tjej blir vittne till hur några killar eldar upp en kattunge, efter det är hon i killarnas våld: hon är dödens om hon skvallrar, och hennes lillebror kommer att bli ännu mer mobbad än han redan är. Fast tjejen Nella vägrar vara offer, hon har styrka för två. I Havsmannen berättar Vallgren om en trasig familj där de två barnen är utlämnade åt sig själva medan en ibland välmenande vuxenvärld står tafatt bredvid. Mia Gerdin har träffat honom i hans arbetslägenhet i Traneberg, Uppläsare är Anna Persson. Biblioteket uppmärksammar även Lina Ekdahl och hennes nya Diktsamling vars omslag lånat form av Konsums blåvita basvaror. Varför inte poesi lika gärna som en burk lingonsylt?, resonerar hon. Ekdahls poesi rör sig i spänningen mellan vardaglig enkelhet och livsavgörande frågor. Vad tycker hon om att kallas estradpoet och vad har upprepningen för betydelse - och vad är egentligen att vara fri? Mia Gerdin träffar henne i hennes skrivarateljé på Konstepidemin i Göteborg.

Med litteraturen mot ett nytt Italien

por Biblioteket

Kris, korruption och ett kulturarv som faller i bitar medan folket frossar på tutt-tv, lurar varandra och vareviga gång röstar på den politiker som döljer flest skurkstreck bäst med mest smör i leendet Bilden av Italien har smutsats och schabloniserats av det senaste decenniets Berlusconistyre och det har också verkat nästan omöjligt att stoppa den allmakt som landets ledare tillskansat sig med ljusskygga metoder. Men nu reagerar en ny generation italienska författare på det faktum att det land de föddes i inte längre finns. Valeria Parrella skriver i sin roman Avskedsbrev som just kommit på svenska i översättning av Ida Andersen om hur jämnåriga gått från rasande vänsteraktivism till konsumtionshunger, en tillvaro där Vip kortet hålls närmast hjärtat. Silvia Avallone beskriver i sin debut Stål också den i aktuell översättning av Johanna Hedenberg om industristaden mittemot turistparadiset under det ödesdigra år 2001 då Berlusconi åter kom till makten. - Den italienska litteraturen har fått en nytändning, säger Valeria Parella - allt fler tror på kulturens makt att förändra Italien. Jenny Aschenbrenner har lyssnat till två röster från ett land som vill återuppstå. Klassikerrummet Den österrikiske Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna med stor betydelse för djupt innovativa kollegor som Nobelpristagarna Elfriede Jelinek och Imre Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg utsatt för amerikanernas bombningar.Med sitt karakteristiska rytmiska ordflöde angriper han sitt hemlands förtryck och inskränkthet samtidigt som vi följer hans väg till författarskapet. Maarja Talgre gästas av Magnus Florin och Katarina Wikars. Thomas Bernhards berömda självbiografiska svit finns nu åter tillgänglig på svenska i en samlad pocketupplaga. Dessutom finns nu Wittgensteins brorson, Undergångaren, Heldenplatz och Mina priser. Bonus:

Leriga åkrar i litteraturen

por Biblioteket

Leriga stövlar och spår av dreglande kor på overallen, vitlöksodling och slakt. Så ser vardagen ut för unga Sofi som är lantarbetare i den svenska myllan. När kråkorna kraxar över åkrarna drömmer hon om något annat utan att riktigt veta vad, så som många unga människor gör. Katarina Fägerskiöld gillar att skriva om lantbruksmiljö och om vardagliga småstäder, i storstäderna ser hon inte samma möjligheter. Hon gillar det som tittar fram ur glipor och sprickor, och några happy ends tror hon inte på. Mia Gerdin har träffat henne för att prata om lerig jord och litterär stil. Och Jenny Aschenbrenner spinner vidare på temat och funderar över landsbygdsskildringar inom litteraturen - kan man tala om en våg av country noir? Programledare är Jenny Teleman och uppläsare är Anna Persson

Benny Haags tre misslyckanden

por Biblioteket

Vill du blir ekonomiskt oberoende, en jävel i sängen och ett socialt geni på 3 minuter? Då är det här helt fel bok för dig. Skådespelaren Benny Haag har turnerat med en självutlämnande monolog om sitt eget liv och nu kommer han med boken med den sanna berättelsen om sig själv: Ingenting är möjligt. Med blåsvart självironi berättar han om sina tre katastrofala livsmisslyckanden och hur han genom att tillåta sig själv att hata riktigt mycket sedan kunde sluta med det. Hur han kammade till sig, bröt ihop och till sist kom igen. Suget efter verkliga människors sanna berättelser ur livet nu har större attraktionskraft än någonsin. Biblioteket anar: Det är inte skrytet som drar.

Poeter återvänder till sin debut: Göran Palm

por Biblioteket

Göran Palms tidiga litterära och poetiska verksamhet, som kritiker i BLM och Expressen, som redaktör för tidskriften Upptakt och som poet, kom strax att nästan överflyglas av hans mer politiska och samhällskritiska skriftställarskap. Hit hör kulturkritiska kioskvältare som En orättvis betraktelse, Indoktrineringen i Sverige, Vad kan man göra? och LM-böckerna från Palms undersökande vistelse på LM Ericssons telefonfabrik. Senare har Palm tagit upp den poetiska tråden i sin blankversberättelse om det samtida Sverige: En vintersaga.Men här i Biblioteket ska vi återvända till hans poetiska debut, samlingen Hundens besök. Göran Sommardal var med.

Kulturradion Biblioteket 20120402 1403 2012-04-02 kl. 15.00

por Biblioteket

Biblioteket med Trude Marstein. Uppläsare Sarah Maya Jackson. Musik: Is that all there is med Peggy Lee.

Möt Tomas Bannerhed och andra debutanter

por Biblioteket

I Biblioteket möter vi två svenska debutanter som båda skriver om miljöer man inte så ofta träffar på i svenska romaner idag. Dels Tomas Bannerhed som skrivit sin roman Korparna om en småländsk lantbrukarfamilj på 70-talet, dels Sara Beischer som skrivit en arbetsplatsroman som utspelar sig inom äldrevården, Jag ska egentligen inte jobba här. Bibliotekets debutantspår tar oss även till New York där Marie Lundström träffat Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins.

-Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit, säger Tomas Bannerhed som debuterade som författare för ett år sedan med romanen Korparna. Den boken har under det gångna året fått både Augustpriset och det prestigefyllda Borås Tidnings Debutantpris . Själv trodde han inte att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet skulle bli någon hit, men kritiker och läsare har tyckt annorlunda. I Biblioteket för vi höra Tomas Bannerheds väg till skrivandet och hur han faktiskt höll på i tio år för att få sin roman färdig. Han är själv uppfödd på en bondgård i Småland men längtade alltid bort och ut. Det strävsamma jordbrukarlivet såg han som en belastning och varken han själv eller någon i hans omgivning förväntade sig att han skulle leva samma sorts liv som sina föräldrar. Nu har han under många år genom sitt skrivande återskapat minnen och stämningar från en epok som redan känns avlägsen samtidigt som den är så nära. Uppläsare: Anna Persson Dessutom träffar vi Sara Beischer som romandebuterat med en bok om livet på ett äldreboende. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart ställs inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Boken var vältajmad – den kom i januari i år, samtidigt som Sverige skakades av vårdskandaler. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart arbetar på ett äldreboende. Där ställs hon inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Sara Beischer har själv jobbat av och till som timvikarie i äldrevården. Boken bygger delvis på hennes egna erfarenheter, och har blivit en succé. Tredje upplagan är redan tryckt. Boken används som undervisningsmateriel för blivande vårdpersonal, och själv är Sara Beischer flitigt anlitad som föreläsare. –Lustigt, säger hon. Jag får inte ens jobba i min egen kommun eftersom jag inte är utbildad undersköterska, och ändå har jag blivit ett slags äldreambassadör. Nästa bok ska inte handla om vården. –Men det kommer att handla om människor från arbetarklassen, säger hon. Jag är en arbetarklassunge! Ulla Strängberg träffade Sara Beischer i hennes hem i Halmstad. Uppläsare: Sarah Maya Jackson. I Biblioteket träffar vi också två amerikanska författare, Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins, som pratar om hur det är att debutera. Hannah Tinti debuterade 2004 och båda hennes böcker är översatta till svenska: Djurverkerier och Den gode tjuven. Claire Vaye Watkins första bok Battleborn ges ut i USA i augusti. Marie Lundström träffade dem ihop en torsdag kväll i New York och undrade vilka tips har den erfarna Hannah att ge nykomlingen Claire? Programledare är Mia Gerdin

Arme August och stackars Strindberg

por Biblioteket

FRÖKEN - Är ni inte min vän? JEAN - Jo ibland! Men lita inte på mig. Fröken Julie är August Strindbergs mest spelade pjäs. Maktkampen en midsommarnatt mellan husets härskarrinna och hennes två tjänare återuppstår om och om igen på scener över hela världen. Men vad handlar den om? Hur kan man läsa denna text från 1888 och komma fram till så olika slutsatser och tolkningar? Eller är det tvärtom så att vi fastnat i samma gamla. Biblioteket träffar Anna Petterson och Fia Stina Sandlund som flyttat in alla tre roller i en och samma person och gjort en film som försöker rädda Fröken från självmordet. Författaren PO Enquist tolkat in en personlig hemlighet i Fröken Julie. Per Magnus Johansson tar tolkningarbetet ett steg till genom att försöka psykoanlysera själva Strindberg utifrån hans egen litteratur istället för tvärtom och på köpet lära oss alla något om ensamheten. Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman är programledare.

Att vara sig själv bredvid den andre

por Biblioteket

I Biblioteket denna vecka har vi läst romaner som tar upp innebörden av att ha makten och tolkningsföreträdet, som vit i gamla koloniala områden eller som heterosexuell majoritet i mellanöstern. Ön av Lotta Lundberg är en ny roman som bygger på den sanna historien om nuitida kulturkrockar i en pytteliten engelsk koloni som uppstod i samband med myteriet på Bounty. En historia om gränserna för sexuella övergrepp, den vita världens syn på paradiset och nödvändigheten i att finna sin egen sanning, bortom kulturella föreställningar. Anna Jonasson har träffat Marockos förste öppet homosexuella författare Abdellah Taïa och talar om hans självbiografiska roman Ett arabiskt vemod, om att gå vilse på Kairos gator och att återfinna sig själv i andra människor och i andra städer Två kvinnor - en vit lanbrukarhustru och hennes tjänare, eller vän, befinner sig i en laddad gemenskap i romanen Aagat, nu aktuell på svenska. Den afrikaansspråkiga författaren Marlene Van Nierkerk är en av Sydafrikas främsta författare. Tor Billgren berättar hur hennes romaner hänger ihop med boernas historia. Så har vi läst Gunnar Ardelius nya Roman Friheten förde oss hit om ett äktenskap, ungdomlig idealism och svensk arbetsrätt i Liberia. Programledare Jenny Teleman och Jenny Aschenbrenner

Att förändra världen med en tidskrift

por Biblioteket

De drömde om ett nytt samhälle och en ny litteratur och flera av idéerna förverkligades i det svenska folkhemmet. Men så hade man också med sig författare som Karin Boye och Gunnar Ekelöf och socialreformatorerna Alva och Gunnar Myrdal. Det handlar om Spektrum som både var tidskrift och förlag och som startades av några unga radikaler i 30-talets Stockholm. De var den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen. Johan Svedjedal har skrivit Spektrums historia, Maarja Talgre har träffat honom. Och hur ser det ut idag? Madeleine Grive som startade tidskriften 80-tal, som nu 30 år senare blivit 10-tal, tror på litteraturens förändrande kraft och det gör även gänget bakom Textival i Göteborg som brinner för den nya litteraturen. Och Mattias Nilsson på lilla skivbolaget Kning Disk låter musiken möta både konst och poesi - estetik som motkraft till kommersialismen. Mia Gerdin rapporterar.

Röster som hörs i Biblioteket: Om Spektrum: Maarja Talgre intervjuar författaren/litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Ur radioarkivet hör vi: Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Alva och Gunnar Myrdal, Victor Svanberg, Erik Mesterton, T S Eliot, Sven Markelius Om eldsjälarna i Spektrums efterföljd: Mia Gerdin intervjuar Madeleine Grive, 10-tal Stina Nilsson och Magnus Bernvik från Textival Mattias Nilsson, Kning Disk Pamela Jaskoviak läser sin dikt Juni från skivan Radio Regn (2009)

Hemligheter med Göran Moldén och Alfons Åberg

por Biblioteket

En änka upptäcker sin mans hemligheter när hon städar upp i hans kvarlåtenskap i Göran Moldéns Lögnarens ögon. Författaren själv avslöjar romanens dolda dramaturgi när Jenny Teleman träffar honom i hans hem i Göteborg. Biblioteket denna vecka tar sig an litteraturens hemligheter. De som ryms i en roman. Och de som finns i böckerna för barn, där att gömma och ljuga är en strategi för att kunna växa utan att kvävas av vuxenvärldens klåfingrighet. Jenny Aschenbrenner har träffat barnbokskritikern Lotta Olsson och rotat i hemligheterna hos den ständigt aktuelle Alfons Åberg, med hans mamma Gunilla Bergström. Hemligast av allt hos Göran Moldén är slutet på romanen är det mörkt eller ljust eller både och eller mittemellan? Vi fortsätter vår serie om litterära slut: de bra, de oavslutade och de hopplösa. Dessutom har Marie Lundström hittat en ny genre: skoterlyrik. Programledare är Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman.

Ett revolutionärt nationalhelgon och en barsk farmor - Helen Keller och Hjalmar Bergman

por Biblioteket

Vaudevilleartist och revolutionär - vem var hon egentligen, mirakelkvinnan från Alabama? Den dövstumma Helen Keller som mot alla odds blev författare och föresläsare och under en period hela Amerikas älskling? I en ny biografi ger Bo Renberg, författare och språkvetare, en helt ny bild av henne. Boken Helen Kellers värld visar en mycket mer mångfacetterad människa än vad den gängse mytbildningen gjort och beskriver hur avgörande språket är för människoblivandet. Helene Alm har träffat honom. Och så startar Klassikerrummet för säsongen - med en barsk farmor och hennes vettskrämde sonson. Hjalmar Bergman räknas till de stora och fantasifulla berättarna i svensk litteratur. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl har läst två av hans bästa romaner, och de hänger ihop: "Farmor och Vår Herre" från 1921 och "Clownen Jac" från 1930. Programledare är Jenny Teleman.

Äpplen, hen och lyrik - Hauge, Kraft och litterära slut

por Biblioteket

När hen kysser hen - vem är hen och vem är hen? Åsa Maria Krafts Självpornografi Akt 1 är en kärlekshistoria med könsneutrala pronomen, alla huvudepersoner är helt enkelt hen. Vad händer med vår läsning om man inte vet om det är en man eller en kvinna som älskar, sviker och blir övergiven? Rubbas litteraturens bygge, eller är det bara våra fördomar som fladdrar några ögonblick till innan de stillnar inför en ny köns- och maktordning? Biblioteket diskuterar. Och så fördjupar vi oss i den norske poeten Olav H Hauge - en av de stora i nordisk 1900-talslyrik. Äppelodlaren, autodidakten och nationalpoeten som bodde hela sitt liv i norska Vestlandet i byn Ulvik på en hylla ovanför Hardangerfjorden. Förebild för generationer av norska poeter som själv bara lämnade gården när hans sköra psyke tvingade honom till vistelser på mentalsjukhus. Hans dagböcker beskriver en ensling som levde på äpplen och böcker men också fann den stora kärleken till sist. Biografin Det stora självporträttet är Carl-Göran Ekerwalds bild av poeten, Ulla Strängberg har läst den. Vi börjar utforska slutet på romanen i en ny serie och så minns vi den nyligen avlidne norske författaren Stig Saeterbakken. Programledare Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman

Ola Nilssons Norrlandsby och Erik Anderssons Dublin

por Biblioteket

Hör Biblioteket som stannat till i Ola Nilssons eviga norrländska by och James Joyce eviga dygn i Dublin. Och så berättar vi hur lång en mikrofonsladd ska vara om Pär Lagerkvist får bestämma. - Det finns ingen räddning, man står på en plats och faller sönder Orden är författaren Ola Nilssons som avslutar trilogin om en fiktiv norrländsk by och människorna den präglat med romanen Kärleken gömmer minnet. Biblioteket pratar med honom om varför sönderfall ter sig så likt på alla platser. Enligt James Joyces egenhändiga beräkningar arbetade han i 10 000 timmar med Ulysses. Erik Andersson har arbetat i fyra år med att nyöversatta verket. Vi träffar Andersson för att ta reda på hur resan genom detta enda klassiska dygn i Dublin har varit för honom och undrar, är romanen samma litterära plats som tidigare i sin nya språkdräkt?" Dessutom letar vi ljud som passar till författaren och radiojournalisten Carl Magnus von Seths memoarbok Ja, minsann.

Pengarna eller litteraturen - smala böcker i en bred tid

por Biblioteket

Vad kostar det att göra en bok? Hur mycket får författaren i handen. Är litteraturklimatet mer kommersiellt idag än för 20 år sedan och vad betyder det i så fall för författarna, förläggarna och läsarna? Lars Hermansson betraktar boken som produkt på en marknad, författaren som arbetstagare, förläggaren som arbetsgivare och kritikern som storförlagens marknadsförare. Till sin hjälp har han bland andra poeterna Ida Börjel och Joar Tiberg, professorn i litteratursociologi Johan Svedjedal och före dette förläggaren numera skribenten Jan Erik Pettersson, samt röster ur arkiven. Mer om pengar och litteratur i Jenny Högströms artikel i Helsingborgs Dagblad.

Leif Holmstrands alldeles egna språk

por Biblioteket

Vad händer med skrivandet om språket går sönder? Och vad händer med lyssningen och läsandet om orden inte riktar sig utåt längre? Poeten Leif Holmstrand fick diagnosen schizofreni för tio år sedan och har sedan dess gett ut tio lyriksamlingar och han beskriver språkets upplösning som en revolt mot dramaturgin. Många är också de modernister som inspirerats av psykosens brutna språk. Men går det egentligen att härma? Psykoanalytikern och författaren Johan Cullberg som kommer ut med sin biografi om poeten Gunnar Ekelöf i vår, han har öra för att tyda tecknen i den schizofrenes kaotiska unika bildspråk. Reporter är Per Shapiro. Och så tittar vi närmare på litteratur som skrivs inifrån andra tillstängda rum. Ulf Lindströms hårdföra machovärld till exempel, hur talar den till oss andra?

Edmund White – litteratur med livet som insats

por Biblioteket

Författaren Edmund White har under snart 40 år skildrat situationen för homosexuella i USA. Nattligt sexraggande på pirerna i New York på 70-talet. Upproret på gaybaren Stonewall - där homosexuella för första gången slog tillbaka mot polisens trakasserier. Besöken på sjukhusen där vänner och älskare dör i aids. Tre scener från Edmund Whites romaner - och liv. 71 år gammal tillhör White generationen som upplevt alla stadier i resan från homoförtryck till frigörelse. Hans liv bildar stoffet till både romaner och memoarer - från det självbiografiska genombrottet En pojkes egen historia, till hans nya bok Jack Holmes and his friend. Stefan Ingvarsson och Roger Wilson har besökt White i hans hem i New York för att prata om förtryck, dekadens och litteratur med livet som insats. Här kan du läsa mer om Edmund White: http://www.edmundwhite.com

Biblioteket om Sveriges Radios Lyrikpristagare 2011 20111219 2011-12-19 kl. 15.00

por Biblioteket

Biblioteket 20111219 Att göra bruk av orden - ett program om David Vikgren och språket Mottagaren av Sveriges Radios Lyrikpris 2011 heter David Vikgren, nu senast aktuell med diktsamlingen Folkmun. I ska vi träffa lite närmare nu i veckans Biblioteket, som har titeln Att göra bruk av orden - ett program om David Vikgren och språket. Tor Billgren träffade deb prisade poeten på Hisingen i Göteborg.

Vi spanar på Marta Podgórnik och Marcel Proust

por Biblioteket

Om ni inte träffat mina sju katter, kan ni inte förstå mig. Så säger Marta Podgórnik, en av Polens mest uppkäftiga unga poeter. Katarina Wikars och Anna Tullberg har hälsat på hemma hos henne i Gliwice och pratat om poetlivet, älskarna och senaste diktsamlingen Surikatresidenset. I Klassikerrummet handlar det om den franske författaren Marcel Proust och hans stora roman På spaning efter den tid som flytt - kultförklarad av många, men också symbol för det riktigt jobbiga och snobbiga inom finkulturen. Det är i den här 3000-sidiga romansviten som en madeleinekaka doppad i lindblomste väcker gamla minnen till liv hos berättarjaget. Maarja Talgre har fördjupat sig i verkets första del Swanns värld tillsammans med förstagångsläsaren Sara Mannheimer, författare och glaskonstnär samt Mikael Timm, författare.

Redaktör: Anna Tullberg

Tomas Tranströmer

por Biblioteket

Den 6 oktober öppnade Svenska Akademiens ständige sekreterare dörrarna i Börssalen och meddelade att Tomas Tranströmer vunnit 10 miljoner kronor. Hur är det att läsa Tranströmers poesi? Att översätta den? Hur upptäcker man den? Hur kändes det när han debuterade? Kan man låta bli att härma honom? Hur gör man poesin till sin och kan man bli av med den? Kulturradion: Tomas Tranströmer Del 1 av 3 4 samtida poeter ur olika generationer om hur de förhåller sig till storheten Tranströmer. Ingrid Arvidsson, Jan Erik Vold, Staffan Söderblom, Ann Hallström berättar för Göran Sommardal.

Den riktiga Rut – om konsten att skriva biografier

por Biblioteket

Poeten Rut Hillarp (1914-2003) uppmärksammas i två böcker: Birgitta Holms monografi poet och erotiskt geni och Rut Hillarps dagböcker i urval av Holm. Hillarp hade många ansikten. Hon var kvinnorörelsens grand old lady samtidigt som hennes dikter föddes ur en passion med sado-masochistiska inslag. Hon var den självständiga yrkeskvinnan (gymnasielärare) jämsides med den trånande älskarinnan som upphöjde mannen till Gud. En sammansatt personlighet som gör det svårt att ringa in henne. Vem var den riktiga Rut? Ulla Strängberg har träffat Birgitta Holm, som hade Rut Hillarp som lärare på gymnasiet, blev senare hennes vän, och anförtroddes dagböckerna efter hennes död. Dubbelutgivningen av biografi och dagböcker ger en djupare förklaring till den lidelsens estetik som Hillarp utövar i den puritanska frikyrkliga uppväxtmiljön, och väcker liv i en författare, egenartad och djupt fascinerande. Birgitta Holms biografi om Rut Hillarp är bara en i höstens strida ström av biografier, självbiografier och autofiktion. Det verkar som om törsten efter verklighet aldrig varit större - fakta slår fiktion flera gånger om hos läsarna. Varför är intresset för det autentiska så stort nu? Lisbeth Larsson är professor i litteratur vid Göteborgs universitet och har forskat kring biografier i 40 års tid. Hon intervjuas av Mia Gerdin och konstaterar bl a att bekännelselitteratur är en term som försvunnit helt. Varför?

Malmberg och Linde ensamma tillsammans

por Biblioteket

För den som är ensam kan det gå lång tid mellan gångerna då man känner en annan människas händer på sin kropp. Gestalterna i Staffan Malmbergs roman Världens ensammaste plats är vanliga kungsholmsbor som i akut brist på sällskap bildar en samtalsgrupp. För prata med någon måste man ju. Eller? I Ida Lindes roman En kärlekshistoria handlar det istället om en mamma som kramas och älskar och bryr sig om, men som också måste få vara i fred. Hennes egentid, i ensamhet i arbetsrummet, blir barnens längtan. I Klassikerrummet läser man "Den allvarsamma leken" av Hjalmar Söderberg från 1912, en roman som ofta kallas "den främsta svenska kärleksromanen." Många läsare har under åren följt Lydia Stilles och Arvid Stjärnbloms vingliga kärlekshistoria i ett Stockholm där Johanneskyrkans klockor dånar och där kantstötta författare och publicister tröstar sig på Rydbergs bar. "Den allvarsamma leken" förblir märkligt modern och får ständigt nya unga läsare. Mattias Berg och Carin Mannheimer diskuterar med Maarja Talgre.

I Carl Jonas Love Almqvist spår

por Biblioteket

I höst har den romantiske Carl Jonas Love Almqvist varit på tapeten och åstadkommit ett märkligt sammanträffande. Inte mindre än två svenska prosaister har valt att följa hans fotspår i sina nya romaner: Eva-Marie Liffner i Lacrimosa och Anna-Karin Palm i Snöängel.

Hos Anna-Karin Palm hämtas inspirationen såväl från Amorina som Drottningens juvelsmycke. Det är den bistra vintern 1985-1986 som kulminerar i mordet på Olof Palme. Vid sidan om konspirationerna mot statsministern, får vi följa Hedvig, en androgyn Tintomara-gestalt och alla de människor som kommer i hennes väg. Snöängel är en Stockholmsskildring från en näraliggande tid som väver in frågor om minne och saknad . Hela berättelsen är återskapad av en svensk författare i självvald fransk exil. Precis som Anna-Karin Palm, som flyttade hem igen till Stockholm och Danvikens gamla dårhus, efter sex år i Normandie. Hon debuterade 1991 med Faunen.  Snöängel är hennes första roman på sex år. Ulla Strängberg tog en promenad med Anna-Karin Palm i Hedvigs kvarter kring  Allhelgonakyrkan i Stockholm. Uppläsare är Anna Persson. Eva-Marie Liffners roman Lacrimosa dyker rätt ner i Almqvists 1800-tal, med lukter och smaker från myllrande gator och fina salonger. Även denna roman har Tintomara som huvudperson, fast här heter hon ömsom Ros ömsom Mr Ross och Almqvist är en person som hon både älskar och hatar. Eva-Marie Liffner som nominerats till årets Augustpris, har alltid fascinerats av historia och upphör aldrig undra över vad som funnits tidigare, hur spåren av detta tidigare liv ser ut och flätas samman i en ofta fantastisk väv. I Lacrimosa lanserar hon t ex en ny teori om mordet på Gustav III och menar att Anckarström tog på sig skulden för kärleks skull. Lacrimosa är fjärde romanen sedan debuten med Camera 2001 och hon har nyligen av Svenska Akademin tilldelats Ole och Ann-Marie Söderströms pris på 80.000 kronor. Mia Gerdin intervjuar Eva-Marie Liffner i historisk miljö: Stadsmuseet i Göteborg. Uppläsare är Johan Gry. Musiken i programmet är till stor del skriven av Carl Jonas Love Almqvist, till exempel ”Du går icke ensam” (som börjar ”Om bland tusen stjärnor…”) som framförs av Solveig Faringer,  och Karin Jonsson-Hazell spelar hammarklaver i några av Almqvists pianostycken.

Enveten utforskare av språket

por Biblioteket

Katarina Frostenson är en av våra främsta poeter; en språkets och klangernas envetna utforskare. I sin nya diktsamling "Flodtid" återkommer hon till vattnet och vattendragen men också till "sina" platser som Paris, Berlin och Stockholm. Hennes lekfullhet och samhällskritik blir alltmer synliga.

Katarina Frostenson berättar om arbetet med "Flodtid" för Maarja Talgre och läser själv ur boken. Katarina Frostenson blev invald i Svenska Akademien 1992 och har skrivit ett 30-tal böcker förutom pjäser och operalibretton. Hon är också översättare.

In i vintern med Amanda Svensson och Czesław Miłosz

por Biblioteket

Andras uppmärksamhet är en viktig näringskälla under vinterns hårda levnadsförhållanden. Så lyder den allmänna rekommendationen nummer 3 från Folkhälsomyndigheten i romanen Välkommen till den här världen:. Biblioteket riktar uppmärksamhet mot bokens författare Amanda Svensson. Hon berättar om att bo i Malmö och längta till Köpenhamn, om dj-drömmar och om att regissera bilden av sitt eget liv.

Vi påminner också om den polske nobelpristagaren Czesaw Miosz. Bördig från Litauen, vuxen i Warszawa, diplomat i Washington och Paris, exil i Berkeley, och till sist repatrierad till Kraków, Polen. Och överallt en oavlåtligt och oersättligt nyfiken och livsbejakande poet. Redaktör: Anna Tullberg

Klassikerrummet Rädd att flyga 20110719 1430 20110722 2103 2011-10-27 kl. 15.00

por Biblioteket

Erica Jongs roman Rädd att flyga har lästs av 18 miljoner sedan den gavs ut 1973 i USA. Ännu fler har hört talas om det knapplösa knullet(the zipless fuck). Maarja Talgre diskuterar Rädd att flyga, som kommit i nyupplaga med Elin Claeson och Svante Weyler.

Om det gåtfulla i vardagen

por Biblioteket

I Gyrdir Eliassons texter kan den mest vardagliga situation plötsligt få något mystiskt eller gåtfullt över sig - att köpa en fåtölj på Ikea eller sova över på ett värdshus kan få verkligheten att upplösas, men författaren låter det ske på ett sätt som känns fullständigt naturligt.

För sin senaste novellsamling ”Bland träden” (översättning John Swedenmark) har Gyrdir Eliasson tilldelats Nordiska Rådets litteraturpris 2011.  I början av november får han ta emot 350 000 danska kronor för sin ”stilistiskt högtstående ordkonst som skildrar inre och yttre hot i dialog med världslitteraturen”.  Mia Gerdin har träffat honom för att bland annat prata om naturens roll i hans texter. Citat från boken läses av Johan Gry. Dessutom firar Nordiska Rådets litteraturpris 50-årsjubileum i år och författaren Eva Ström berättar hur vissa tankar kring priset består medan andra förändrats sedan 1961. Hur resonerar man kring ”det nordiska” idag när världen blir alltmer globaliserad? Eva Ström fick priset 2003 för diktsamlingen Revbensstäderna och ingår nu i den kommitté med medlemmar från alla de nordiska länderna som nominerar och utser pristagare.

Mardröm i Moskvas tunnelbana

por Biblioteket

Året är 2033 och jorden tycks ha gått under i ett kärnvapenkrig. Några få lyckas rädda sig ned i Moskvas tunnelbana, en gång byggda som just skyddsrum i ett framtida tredje världskrig. De olika metrostationerna bildar så sakta egna samhällen med egna ideologier och politiska system.

I samarbete med sina läsare på internet skapade ryske författaren Dmitrij Gluchovskij framtidsdystopi "Metro 2033" som hittills sålts i över en halv miljon exemplar bara i Ryssland. Kapitel för kapitel växte den fram med synpunkter och kommentarer på Gluchovskijs hemsida och när den väl gavs ut blev det rusning efter den. Nu finns "Metro 2033" och uppföljaren "Metro 2034" överstta till svenska av Ola Wallin. Författarren Dmitrij Gluchovskij intervjuas i Kulturradion Biblioteket om arbetet med Metro-sviten och om att det populära dataspel som skapats efter boken har lockat nya typer av unga läsare. |

Livet enligt Emmanuel Carrère och Dorothee Elmiger

por Biblioteket

---FUT: Biblioteket: Livet enligt Dorothee Elmiger och Emmanuel Carrère ---PÅA: Om tjugo minuter är det säsongspremiär för Bokcirkeln. Författarna Klas Östergren, Unni Drougge och Aino Trosell träffas för första gången och hamnar snabbt i ett oväntat samtal om alkoholism och självmord när de pratar om Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Men först öppnar vi dörren till Biblioteket som idag handlar om livet enligt Dorothee Elmiger och Emmanuel Carrère. Anna Tullberg har träffat två aktuella författare, en från Schweiz och en från Frankrike. ---AVA: Det var Anna Tullberg som gjort dagens Biblioteket som även sänds imorgon klockan 18.15. Tekniker Bengt Zetterman och uppläsare Nina Asarnoj. (Det går bra att skriva till programmet Biblioteket Sveriges Radio 105 10 Stockholm eller eposta biblioteket@sr.se.) ---PRO: Anna Tullberg. ---PLE: Anna Tullberg ---KÖR: Intervju med den schweiziska debutanten Dorothee Elmiger om hennes bok Inbjudan till de våghalsiga. Intervju med den franska fö

För att lyckas med att vara närvarande i andras liv än det egna, måste man först komma ut som egoist. Det säger författaren Emmanuel Carrère, som tidigare mest intresserat sig för människor som lever i neurotisk misär. Hans senaste bok handlar om den svåruthärdliga döden som drabbar mitt i livet. Biblioteket har också träffat den hyllade debutanten Dorothee Elmiger. Hennes tunna men innehållsrika ”Inbjudan till de våghalsiga” kartlägger tillståndet i världen på ett härligt egensinnigt vis. Redaktör: Anna Tullberg

Kurorten som litterär idé

por Biblioteket

Biblioteket tar sig en titt på romaner som utspelas i kurortsmiljö: Anneli Jordahls nyutkomna Augustenbad en sommar och Ulrika Wallenströms nyöversättning av Thomas Manns Bergtagen. Varför utövar kurorten en sådan lockelse för författarna? Anneli Jordahl låter i sitt sörmländska Augustenbad i 1890-talets Sverige romantiken krocka med den spirande moderniteten. Och Thomas Manns klassiker öppnar en spricka mellan den slutna sanatoriemiljön och mullret av första världskrigets kanoner nere i låglandet.

Ulla Strängberg dricker brunn med  Anneli Jordahl och funderar över var vår tids ”kurortsromaner” kan tänkas utspela sig. Kanske på återvinningscentralen? Böcker i Biblioteket: Augustenbad en sommar av Anneli Jordahl. Bergtagen av Thomas Mann. Översättning Ulrika Wallenström Naturen, kuren & samhället. Red Motzi Eklöf.

In i hjärtat av ett oändligt mörker

por Biblioteket

Biblioteket läser Bachi och Klassikerummet läser Platonov.

”Döda dem alla”, så heter den algeriske författaren Salim Bachis hyllade fjärde roman som kom ut i Frankrike 2006. Den handlar om det sista dygnet. Det sista innan en terrorist kliver på det transportmedel som ska föra honom mot många oskyldiga människors våldsamma slut. Jenny Teleman läste skildringen inifrån en förövare, som nu kommit i svensk översättning av Christer Olsson, och fick ingen ro. Boken saknar ett nu, en tro, en tidslinje. Huvudpersonen är tvivlare, fanatiker, nihilist och förtvivlad. Syftet med hans handling dunkel och absolut klar, döda dem alla. Författaren Magnus Utvik, aktuell med boken "Med Stalin som Gud”, om sina ungdomsår i fanatisk tro på extremvänstern och Dan Jönsson, litteraturkritiker, hjälper till med att läsa Bachi och hans huvudperson som är så rik inombords, och så fattig. Finns det några ensamma galningar, eller finns det bara sammansatta typer? Klassikerrummet handlar idag om en stor sovjetrysk klassiker som inte är så berömd och välkänd som den förtjänar, nämligen "Grundgropen"  från 1930 av Andrej Platonov. ”Grundgropen” handlar om byggandet av Sovjetunionen och speglar inte minst kollektiviseringen av jordbruket på 20-talet, om införandet av ett idealsamhälle för proletariatet. Den skildrar också den brutala utrensningen av de självägande bönderna, de så kallade kulakerna. Platonov var själv från början en hängiven kommunist som kom att bli en skarp kritiker mot den dogmatiska marxismen och Stalin. Hans romaner fick inte publiceras under hans livstid, men idag anses han vara större än Solsjenitsyn och Sjolochov och i klass med Kafka, Dostojevskij, Musil, Joyce och Beckett. Platonovs romaner översätts och publiceras först nu hos oss av ett litet svenskt kvalitetsförlag (Ersatz). I Platonovs hemland lossnade det på 80-talet när Sovjetunionen närmade sig sitt sammanbrott. Maarja Talgre diskuterar med sina gäster Tora Lane, forskare, och Kulturradions Göran Sommardal. Kajsa Öberg-Lindsten heter den djärva  och mycket skickliga översättare som vågat ta itu med Platonovs verk. Platonov är känd för sitt raffinerade språk.

Vägen till Gombosszeg

por Biblioteket

Den ungerske författaren Péter Nádas har gjort sig känd som en frispråkig och orädd kritiker av den nuvarande regimen, en debattör som inte väjer för att säga sanningen, och som under många år stod under sträng censur.

Alltsedan hans roman Minnesanteckningarnas bok utkom i mitten på 1990- talet har världen väntat på en fortsättning. Och nu är det snart dags. Under hösten och vårvintern utkommer romanen Parallella historier på en rad europeiska språk. En romanverk som omfattar 1600 sidor  som det tagit Péter Nádas 18 år i anspråk att färdigställa.  Yvonne Ihmels har besökt Péter Nádas i hans hem, i den lilla byn Gombosszeg i sydvästra Ungern, där han lever sedan 26 år tillbaka tillsammans med sin hustru Mágda Sálamon. Det blev ett samtal som kretsade kring skrivandets förutsättningar, en odlares vedermödor och sinnlighetens väsen.

Klassikerrummet En resa till Indien 20110712 1430 20110715 2103 2011-09-15 kl. 15.00

por Biblioteket

E M Forsters roman En resa till Indien väckte skandal 1924. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl diskuterar Forsters kritik av den engelska kolonialmakten och den fantasieggande historien om den engelska kvinnan som gick vilse i de mäktiga Marabargrottorna.

Bengt Ohlssons trevliga punkknöl

por Biblioteket

I Bengt Ohlssons nya roman är punkikonen Johnny Ramone både en knöl och en trevlig kille, författaren säger att han känner igen sig i sin fiktiva biografi om en ganska krass, välorgansierad och brutal karl som reflekterar över det liv som blev hans.

”Jag står i vägen för mig själv”, säger Åke Edwardson. Författaren som skrivit 21 böcker i de flesta genrer, blir ändå främst förknippad med deckarna om kommissarie Erik Winter. Nu har han gett ut en psykologisk thriller i klassisk noir-tradition, med en huvudperson som inte blir kvitt sitt förflutna. Åke Edwardson intervjuas i avdelningen Kriminellt med Anna Tullberg. Dessutom går Bokcirkelns Marie Lundström på fredagsmys hos den helmanliga bokcirkeln Solid Conversation.

Tillbaka till Midsommarkransen

por Biblioteket

Syskonparet Eva och Einar växer upp i Midsommarkransen, inne i en familj som idag skulle kallats för dysfunktionell. Dessa två återkommer sedan i olika faser av sina liv i Kjell Johanssons hyllade trilogi som han kallar De utsatta. Den består av böckerna Sjön utan namn, Huset vid Flon och Rummet under golvet och delar av den har dramatiserats till en pjäs som just nu spelas på Stockholms Stadsteater, dessutom är han aktuell med en helt ny roman. Det var inte jag. Kjell Johansson trodde han var klar med romanerna om familjen i Midsommarkransen, men en gammal akt från socialtjänsten förändrade alltsammans, berättar han för Mia Gerdin. Anna Persson läser utdragen ur Kjell Johanssons nya bok.

I Biblioteket pratar också med den annars så medieskygga Muriel Barbery. Hon är filosofiläraren som blev en megastjärna med romanen Igelkottens elegans. Idag en modern klassiker, som sålt i miljonupplagor världen över. Ulla Strängberg träffade henne i Paris, inte långt från Rue de Grenelle, där allt utspelas och den numera berömda portvakten Renée huserade. Själv är Madame Barbery överraskad över uppståndelsen kring romanen, som hon tycker är ”medelmåttig.”

In i den norska urskogen, upp på svindlande höjder

por Biblioteket

Tolv miljoner. Så många exemplar har den sålts i den numera något bortglömde norske författaren Trygve Gulbranssens ännu mer bortglömda trettiotalstrilogi bestående av de tre romanerna "Och bortom sjunga skogarna", "Det blåser från Dödingefjäll" och "Men rakt igenom går vår väg".

Synd på så rara ärtor tycker Mats Arvidsson, som återintroducerar denne naturälskande Oslobo vars hela litterära värld består av en stor slätt och en väldig skog. Gulbranssen som föddes 1894 skrev inget mer varken före eller efter denna läsarsuccé om gården Björnedal och dess människor. Han hade inte tid.

Rösten Iran aldrig glömmer

por Biblioteket

Varje dag samlas människor vid den undangömda begravningsplats i norra Teheran där poeten Forough Farrokhzad ligger begravd. De vill tända ljus och cigaretter åt henne och läsa högt ur hennes diktsamlingar. Men vissa dagar är gravplatsen utan någon som helst förklaring stängd för besökare.

Så kontroversiellt är hennes namn i hemlandet Iran, trots att hon varit död i mer än femtio år För Forough Farrokhzad hade hunnit bli en av Irans mest framstående moderna poeter när hon omkom i en bilolycka 1958 , bara 32 år gammal. Hon förnyade den persiska poesin dess språk och innehåll,  inte minst  erfarenheter  av erotik, kärlek och kvinnors vardagsliv blev dikt på ett för samtiden chockerande öppet sätt. Efter hennes död växte hennes läsekrets på allvar och idag är Forough Farrokhzad närmast dyrkad och finns i varje boklåda. Författaren Marjaneh Bakhtiari har rest till Forough Farrokhzads gravplats i Teheran för att prata med några av hennes läsare. Tillsammans med sin bror Saman Bakhtiari, ger hon oss här en introduktion till Forough Farrokhzads liv och lyrik. Klickaför att komma till Forough Farrokhzads hemsida. Biblioteket har också talat med författaren Lena Einhorn om hennes roman Siri. Den boken vill berätta historien om Titanen och Friherinnan utifrån Siri von Essens eget perspektiv.  Skilsmässan. Barnen.  Det nya ensamma livet. Men en dåres försvarstal ekar mellan raderna.

Klassikerrummet Norrtullsligan 20110816 1430 20110819 2103 2011-08-16 kl. 15.00

por Biblioteket

Programprotokoll Klassikerrummet 20110620 Norrtullsligan av Elin Wägner. Prodnr 2947-11/0620 ---FUT: Klassikerrummet: Norrtullsligan av Elin Wägner. ---PÅA: Och nu följer Klassikerrummet: Idag en roman som av en jury valts till 2011 års Vi-läser bok. En svensk klassiker från 1908 av Elin Wägner. Maarja Talgres gäster idag är Maria Edström och Anna-Karin Palm. ---AVA: Klassikerrummet idag handlade alltså om den kända svenska rösträttskämpen, akademiledamoten, debattören och författaren Elin Wägners allra första bok Norrtullsligan från 1908 som nu finns i färsk pocketupplaga. Maarja Talgre var som vanligt programledare och med sig hade hon kollegan Maria Edström och författaren Anna-Karin Palm. Ljudtekniker var Niklas Ek och programmet sänds i repris nu på fredag kl 21.03 ---PRESS Nortullsligan från 1908 är rösträttskämpen och fredsaktivisten Elin Wägners första bok. Det är en rolig, drastisk och samtidigt skakande berättelse om några unga kvinnliga kontoristers kamp för att försörja

Klassikerrummet: Bröderna Karamazov 20110809 1430 20110812 2103 2011-08-09 kl. 15.00

por Biblioteket

Bröderna Karamazov, 1879-80, anses vara Fjodor Dostojevskijs främsta roman. Liksom i Brott och straff utgår Dostojevskij ifrån ett brott, den här gången ett fadermord. Den osympatiske godsägaren Karamazov och hans fyra söner får var och en representera en idé om människan. Alla sönerna har ett motiv att mörda sin far, men verket ska inte läsas som en kriminalgåta. Den är snarast ett stort verk om det godas och det ondas kamp inom människan. Mattias Berg och Stina Ekblad diskuterar de 840 boksidorna med Maarja Talgre.

Klassikerrummet i sommar

por Biblioteket

Mansfield Park av Jane Austen. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Göran Everdahl och Henrietta Hultén. Mannen utan egenskaper av Robert Musil. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Katarina Wikars och Mikael Timm. Rädd att flyga av Erica Jong. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Elin Claeson och Svante Weyler. En resa till Indien av E.M. Forster. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Anneli Dufva och Göran Everdahl. Drömmen om röda gemak av Cao Xuequin. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Anna Gustafsson Chen och Göran Sommardal. Leoparden av Giuseppe Tomasi di Lampedusa. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Mikael Timm och dramatikern Mia Törnqvist.

Klassikerrummet Drömmen om röda gemak 20110705 2011-07-05 kl. 15.00

por Biblioteket

Klassikerrummet Drömmar om röda gemak 20110705. Idag handlar programmet om en kinesisk klassiker från 1700-talet som alla kineser känner till - än i dag. Den finns som film och teater och överlevde kulturrevolutionen under Mao Tse Tung: "Drömmar om röda gemak.heter den och Maarja Talgres gäster är Anna Gustafsson Chen och Göran Sommardal.

Människor formade av sina förluster

por Biblioteket

Kärlekens historia av den amerikanska författaren Nicole Krauss erövrade världen. I den nya romanen, Det stora huset, återvänder hon till sina teman om kärlek och förlust. Ett gigantiskt skrivbord står i centrum. En av bokens fem berättare, en antikhandlare osm vigt sitt liv åt att leta upp möbler som stulits från judiska familjer under andra världskriget för att återbörda dem till deras rättmätiga ägare, har återskapat sin fars arbetsrum så som det såg ut den dag Gestapo kom. Men en viktig detalj saknas: skrivbordet. Skrivbordet knyter samman de fem berättelserna genom decennierna och via Budapest. London, Chile och New York. Alla har formats av det de förlorat, och försöker komma underfund med sina liv. - Det finns ett starkt hopp i mina böcker, säger Nicole Krauss Litteraturen hjälper oss att hitta oss själva, att övervinna våra begränsningar. Ulla Strängberg träffade författaren på hennes Stockholmsbesök nyligen.

Klassikerrummet ägnas Norrtullsligan, Elin Wägners debutroman från 1908. Boken handlar om fyra lågavlönade kontorister som delar hyresrum och hjälps åt att försöka överleva som självständiga yrkeskvinnor i ett Stockholm där patriarkatet är obönhörligt. Sexuella trakasserier hör till vardagen, halvsvält likaså. Trots att de fyras liv är hårt och utan hopp är det en förvånansvärt rolig berättelse. Elin Wägner visar sig vara en barsk humorist och dialogen är modern och medryckande. Så var också förlagan en kåseriserie hon skrev i Dagens Nyheter. Maarja Talgres gäster den här gången är kollegan Maria Edström från kulturredaktionen och författaren Anna Karin Palm. Norrtullsligan har av en jury valts till 2011 års Vi-läser bok som är ett projekt i samarbete mellan Författarcentrum och Läsrörelsen.

Jakt, kärlek och ovanlig kriminalitet

por Biblioteket

Kan någon som gillar jakt och älskar att ha vapen på väggarna bli kär i en vegan och djurrättsaktivist? Frågan ställs i Cecilia Davidssons nya roman, Det man har och det man drömmer om, där kärleken uppstår på det mest oväntade vis. Cecilia Davidsson skriver i flera genrer - bilder- och kapitelböcker för barn, noveller och romaner, och skall hon nämna en författare som inspirerar är det Franz Kafka. Han skriver kort, är absurd, rolig och outgrundlig. Mia Gerdin undrar om det omdömet - utan jämförelser i övrigt - också passar in på Cecilia Davidsson? I Biblioteket ingår även Kriminellt där den schweiziske författaren Friedrich Dürrenmatt uppmärksammas. Vem känner sig själv och sina hemliga missgärningar? Det var hans centrala fråga och han skrev flera tunna koncentrerade böcker om gott och ont i slutet av 1950-talet. Det är Anna Tullberg som tillsammans med Marianne Jeffmar läser Dürrenmatt. Det blir även en intervju med Olga Tokarczuk om kriminalromanen som kanske fick Polens president att sluta jaga: Styr din plog över de dödas ben. Vill du höra mer om Olga Tokarczuk?

Biblioteket 20110606 1403 Litterära stanker och ljuva aromer 2011-06-07 kl. 12.00

por Biblioteket

Varför heter Rosenbad just Rosenbad? Vart tog Lort-Sverige vägen? Varför luktade Voltaire så illa? Johannes Ekman har i programmet Litterära stanker och aromer - en kulturresa genom näsborrarna dykt ner i lukternas kultur- och litteraturhistoria. Genom snusk och odörer, aromer och väldoft.

Bekant och främmande på en och samma gång

por Biblioteket

"Jag gillar bäst att göra otroligt konstiga böcker", säger Shaun Tan, som är i Sverige för att ta emot litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Läsaren ska inte behöva ha en särskild utbildning eller förkunskap för att förstå, tycker han. Varelserna, miljöerna och upplevelserna i Shaun Tans drömvärldar är bekanta och främmande på samma gång. Hur gör han för att berätta i bild och text om känslor och upplevelser som vanligtvis inte är synliga? Och har han sett något i Sverige som är nytt för honom? Anna Tullbwerg intervjuar Shaun Tan. . I serien om poeter som återvänder till sin debut, har turen kommit till Inga-Lina Lindqvist, en gång Kuzmenko men alltid Inga-Lina, ett namn hon begåvades med av sin farmor. Hennes debut bar titeln Änglaspår, och Göran Sommardal har träffat poeten.

"Jag gillar bäst att göra otroligt konstiga böcker", säger Shaun Tan, som är i Sverige för att ta emot litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Läsaren ska inte behöva ha en särskild utbildning eller förkunskap för att förstå, tycker han. Varelserna, miljöerna och upplevelserna i Shaun Tans drömvärldar är bekanta och främmande på samma gång. Hur gör han för att berätta i bild och text om känslor och upplevelser som vanligtvis inte är synliga? Och har han sett något i Sverige som är nytt för honom? I serien om poeter som återvänder till sin debut, har turen kommit till Inga-Lina Lindqvist, en gång Kuzmenko men alltid Inga-Lina, ett namn hon begåvades med av sin farmor. Hennes debut bar titeln Änglaspår, och Göran Sommardal har träffat poeten. Redaktör Anna Tullberg.

Litteratur som får läsaren att handla

por Biblioteket

Biblioteket 23 maj 2011 handlar om två återvändanden. Julia Lundberg har återvänt till Gun-Britt Sundströms sägenomsusade roman Maken. Hon samtalar med författaren och reflekterar över litteraturens förmåga att få sina läsare att handla utifrån sin läsning.

I sin serie om poeters debuter har Göran Sommardal bjudit in Gunnar D Hansson för att tala om hans diktsamling Övergångar, uppskov från 1979. Hansson fick sitt genombrott som poet 10 år senare med Olunn, makrill-boken kallad, sedan följd av Lunnebok och Idegransöarna. Han har också publicerat ett par läsinspirerande essäsamlingar: Ärans Hospital (1999) och Lyckans berså (2008).

Stalins välde gör sig påmint i den estniska litteraturen

por Biblioteket

I Biblioteket besöker Maarja Talgre Estlands Ambassad i Stockholm där hennes författarvänner Jaak Jôerüüt och Viivi Luik tar emot. Efter tjugo år inom diplomatin ackrediterades Jaak nyligen som ambassadör i Sverige. Och tjugo år fyller också den självständiga republiken Estland den 20 augusti i år.

Men trion möttes redan 1984 i ett iskallt Sovjet-Estland då en KGB-medarbetare övervakade Sveriges Radios utsända under alla intervjuer och Maarjas hotellrum var avlyssnat. En lång vänskap med många radioprogram inleddes. Författarparet som blev diplomater intervjuas nu om sina senaste kritikerrosade böcker där minnena från Stalins och Bresjnevs välde gör sig påminda i den europeiska nutiden. Som uppläsare medverkar Stina Ekblad.

Att uppfinna ett språk

por Biblioteket

Hur bra måste man behärska ett språk för att kunna skriva en bok? Vietnamesisk-kanadensiska Kim Thúy tvivlar på sin språkliga kompetens, men lyckas ändå prestera en roman med stort djup, Ru. Ta chansen till en historielektion utöver det vanliga! Och så fortsätter vi med del tre i serien "Hur mår litteraturen på minoritetsspråken?. I mitten av 1980-talet publicerades de första skönlitterära romanerna på meänkieli, tornedalsfinska, i Sverige och Finland. De skrevs på ett skriftspråk som uppfanns samtidigt som romanerna byggdes. Jag ville bli språkets barnmorska. Jag ville förlösa skriftspråket! säger Bengt Pohjanen, den mest produktive författaren på meänkieli. Men trots ny status som officiellt minoritetsspråk i Sverige ser återväxten för meänkieli bland ungdomar mörk ut. Reportage av Sigrid Flensburg. Lyssna på Biblioteket på måndag den 9 maj klockan 14:03.

Roliga böcker om mobbning, arbetslöshet och kriminalitet

por Biblioteket

Mikael Engström är författaren som drar in familjegräl, arbetslöshet och fyrtioårskriser i sina barnböcker och beskriver alkoholism, mobbning och kriminalitet i sina ungdomsböcker. Ändå blir alla hans böcker väldigt roliga, hela vägen från Kaspar-böckerna som blev Adventskalender i SVT 2001, via Augustnominerade Dogge och de efterföljande Satans tjuv och Isdraken. Och samma sak händer i de nyligen utkomna böckerna om förstaklassarna Ika & Ibsen. Mia Gerdin träffar författaren bland hans saker för att försöka fatta hur han bär sig åt. Programmet sänds i P1 måndag 2 maj klockan 14.03. Klassikerrummet handlar den här gången om "Bröderna Karamazov" av Fjodor Dostojevskij. Liksom i den berömda "Brott och straff" utgår Dostojevskij från ett brott. I det här fallet är det ett fadermord där offret är den osympatiske godsägaren Karamazov. Alla hans fyra söner har ett motiv att döda honom, men boken ska inte läsas som en kriminalgåta. Kulturredaktionens chef Mattias Berg och skådespelaren Stina Ekblad diskuterar de 840 boksidorna med programledaren Maarja Talgre.

Franska frestelser

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Biblioteket gör tre nedslag i Frankrike och träffar Nina Bouraoui, Philippe Claudel och Virginie Mouzat. Om män som krigar och vackra, olyckliga kvinnor som grubblar över kärleken. Philippe Claudel  skriver sig in i mänsklighetens mörkaste skrymslen. Med Brodecks rapport (2009) avslutade han en romantrilogi om 1900-talets historiska trauman. Grå själar (2006) som hade karaktären av en thriller, blev hans stora genombrott. På svenska är han aktuell med andra delen i trilogin, Monsieur Linh och den lilla flickan, om exilens utanförskap. Om Philippe Claudel skriver om krig och förlust, vänder sig Nina Bouraoui inåt och lyssnar till medvetandets ström, som Virginia Woolf uttryckte det. Hon har åtta böcker på svenska, varav den senaste Kärlekens geografi (2010) berättar om åtrå och gränsöverskridanden som så ofta i hennes romaner. Hon är en särpräglad språkkonstnär som skriver fram sina berättelser i monologform, så intensivt att man nästan tappar andan när man läser. Virginie Mouzat romandebuterade med Ingen riktig kvinna (2011). Som moderedaktör på tidingen Le Figaro möttes hon först av skepsis. Hennes roman, med självbiografiska inslag, är en aggressiv undersökning av kvinnlig identitet. Huvudpersonen föds utan äggstockar och hon har ätit hormoner sen tonåren. Hon vägrar att spela med i spelet mellan könen. Vem är hon bakom voyeurens blick? Redaktör: Ulla Strängberg

Tomas Tranströmer därute

por Biblioteket

Som en lagom tjuvstart på 80-årskalaset gör Biblioteket ett försök att hitta de egenskaper som gör det mödan värt att översätta poeten Tomas Tranströmer till så många "främmande" språk och ändå lyckas bevara tillräckligt stora delar av hans märkvärdighet. Göran Sommardal samtalar med Göran Malmqvist och Leonard Neuger om hur det kan gå till att förvandla Tomas Tranströmer till kines, engelsman och polack.

KR Klassikern Maos lilla röda 20110409 1045 20110410 2135 2011-04-09 kl. 11.00

por Biblioteket

Klassikern Maos lilla röda 1900-talets utan jämförelse mest spridda revolutionära skrift är den i fickformat tryckta Maos lilla röda. Boken heter egentligen Citat ur ordförande Maos verk och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos verk, militärpolitiska skrifter och viktigare tal. Boken var tänkt att fungera som en handbok i genomförenadet av Kulturrevolutionen och ambitionen var att det skulle finnas en "lilla röda" per innevånare i landet (750 miljoner, 1967). Den slutgiltiga upplagan blev dock flera miljarder exemplar och 100-tals tryckerier var i åratal helt sysselsatta med mångfaldigandet. Efter att Mao Zedong avlidit 1976 uppmanades dock de kinesiska medborgarna att lämna sina exemplar till pappersinsamlingen och 1979 förbjöds fortsatt försäljning av boken, som sedan dess inte tryckts i Kina, annat än i piratutgåvor. Editionshistoriskt sett, och sådant bör man ju vara noggrann med när det gäller en "helig skrift", har det funnits tre principie

Biblioteket: I diktatorns huvud

por Biblioteket

Vad kan man lära av Patriarkens höst av Gabriel Garcia Marquez?

Patriarkens höst från 1975 är en roman om makten för maktens skull, "en mardrömsartad skildring av en uråldrig, illitterat tyrann som upprätthåller ett till synes ändlöst skräckvälde i ett icke namngivet latinamerikanskt land." Den egyptiske författaren Ala al Aswany sa i en intervju att man genom att läsa den kan analysera en diktators tänkande,via förnekelse till eftergifter och flykt. Den är också ett litterärt mästerverk, spiralformad utan framåtrörelse och oavlåtligt spännande med hela typgalleriet på plats: den korrupta frun, dubbelgångaren, ockupationsmakten och försvarsministern serverad på silverbricka med persiljekvist i munnen. Katarina Wikars talar med Bengt Packalén om maktens ensamhet och vanärans illusioner och annat man kan lära av Patriarkens höst.

Erotik och förhistorisk kärlek

por Biblioteket

"Jondalar Jondalar!" Sålunda riste viskningarna och ropen genom flickrum, pojkrum och vardagsrum under läsningen av Jean M. Auels romansvit som började med "Grottbjörnens folk" 1981.

Serien om de två människotyper som ett kort tag levde sida vid sida på jordklotet har behållit sin märkliga lyskraft genom årtiondena och har dessutom skapat en egen genre: den förhistoriska kärleksromanen. Den 29:e mars släpps den sjätte och allra sista delen i serien, "De målade grottornas land". Hör vad Auel själv tänker om sin erotiska mastodontsaga och vad författaren Pernilla Glaser, bibliotekarien Jenny Lindh och litteraturvetaren Jerry Määttä tycker om seriens feministiska budskap och vad som kännetecknar förhistorisk science fiction. Men. Ingen berättelse om Grottbjörnens folk är fullständig utan minnet av de heta sexscenerna mellan de tidiga cromagnonmänniskorna Ayla och Jondalar. Ett program av Johanna Langhorst. Uppläsare är Anna Wallander.

Biblioteket 20110321 Roy Jacobsen 2011-03-21 kl. 15.00

por Biblioteket

Roy Jacobsen och hans Underbarn Roy Jacobsen är en av Norges mest framgångsrika författare. Sedan debuten 1982 har han sålt hundratusentals böcker bara i sitt hemland och då handlar det inte om kriminallitteratur utan i regel om brett upplagda episka romaner. Det stora genombrottet kom för snart 20 år sedan med Segerherrarna, en bok som handlar om utvecklingen från fattigt bondland till modernt stadsliv och den gjorde Roy Jacobsen till klassresans uttolkare i Norge. Hans senaste roman Underbarn som nyligen kom på svenska kallar han själv för Segerherrarnas lillasyster. Mia Gerdin har träffat honom i Oslo där han berättar att han skriver sina böcker om och om igen tills han är så less på dem, att han lovar sig själv att aldrig mer återvända till just den miljön eller tidsepoken.

Biblioteket 20110321 Roy Jacobsen 2011-03-21 kl. 14.03

por Biblioteket

Biblioteket 20110321 Roy Jacobsen Mia Gerdin intervjuar norske författaren Roy Jacobsen i hans hem i Oslo i mars 2011, med anledning av hans senaste roman Underbarn (Norstedts 2011, övers Staffan Söderblom). Utdragen ur boken läses av Mattias Palm.

Vem var Harriet Löwenhjelm?

por Biblioteket

Emedan i en framtid allt längesedan är glömdt. Vem minns Harriet Löwenhjelm? Den unga poeten som dog i lungtuberkulos 31 år gammal. Den aristokratiska familjeflickan som inte lyckades få sina illustrerade dikter utgivna under sin levnad.

 Men trots det har hennes poesi ständigt utkommit i nya upplagor, och hennes liv har  romantiserats, mytologiserats och nästan drömts ihjäl. Men vem var hon egentligen? Boel Hackman har skrivit ”Att skjuta en dront”, en biografi om Harriet Löwenhjelm. – Harriet Löwenhjelm var alltför avvikande för att kunna göra sig gällande, konstaterar hon. En bildkonstnär och poet som egentligen var mycket mer modern än någon förstod. I programmet medverkar Mattias Käck, en av initiativtagarna till det nybildade Harriet Löwenhjelm-sällskapet, och skådespelaren Mirja Burlin. Redaktör är Ulla Strängberg.

"Bibliotekets bästa program!"

por Biblioteket

Biblioteket i P1 den 21 februari handlar om blurbar och samiska berättelser. Blurb blurb blurb... Nej, det är inte en talande fisk. Och ingen har satt såpbubblor i halsen. En blurb ser du på bokomslaget till din nya roman. Det är den där lilla obetalda jätteentusiastiska texten som en författare skriver om en annan författares bok. Kanske ett ärligt menat omdöme, kanske inte. Hedvig Weibull reder ut vad blurben egentligen är och ifall någon verkligen köper mer på grund av den glada meningen på baksidan. Berättelserna dör i markerna! Hur ska man få fler människor att skriva innan berättelserna försvinner? Det undrar Sametingets bibliotekskonsulent i Jokkmokk. Biblioteket fortsätter med del två i sin serie "Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? De samiska berättelserna är uråldriga. Den första skönlitterära boken på samiska skrevs för hundra år sen. De flesta böckerna på Samernas bibliotek i Jokkmokk handlar om samer. Det finns fler diktböcker på samiska än romaner och noveller. Det norska Sametinget satsar mångdubbelt större belopp på litteraturstöd än det svenska Sametinget. Därför ges de allra flesta samiska böckerna ut i Norge. Men Sigrid Flensburg trotsar det skönlitterära mörkret och hittar fem nya böcker ugivna av samer i Sverige.

Följ med på gruppresa till Nordkorea

por Biblioteket

Biblioteket den 14 februari. Vi åker på gruppresa till Nordkorea med Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö". Dessutom, en ny serie, hur mår skönlitteraturen på minoritetsspråken? Först ut - romani.

Följ med på en gruppresa till Nordkorea. Se de evigt snöklädda bergstopparna runt det heliga revolutionära berget, läs nationens stora moder, han som kan springa hundra meter baklänges på under tio sekunder. Kim Jong Il har ett intresse - illusioner. Alltså kidnappade han fiendens två bästa filmskapare. Författarna Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö" handlar om hur sagan och atombomen hör samman i världens mest melodramatiska nation. Ny serie i Biblioteket! Om finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch. Så heter Sveriges fem skyddade minoritetsspråk. Alla uppfyller kriterierna "att vara ett språk och inte en dialekt." Dessutom ska det ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Biblioteket tänkte, tala är en sak, skriva är en annan. Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? Första delen behandlar romani. Fyrtiotvå år har gått sedan Katarina Taikon gav ut den första boken om Katitzi, ett författarskap som förändrade majoritetssamhällets syn på romerna i Sverige - en bok som inte fanns på romani förrän 2008. Agnes Lakatos och Karin Arbsjö letar efter resten av den romska litteraturen och frågar Malmös stadsbibliotekarie varför den är så svår att hitta på biblioteket.

Kristian Lundberg - Före och efter Yarden

por Biblioteket

Biblioteket den 7 februari. Mia Gerdin träffar Kristian Lundberg, författaren bakom Yarden. Ett program om poesi, klasskamp och självutlämning. - Jag har ett närmast bulimiskt förhållande till att skriva text, säger Kristian Lundberg, och det märks när man ser hans produktion. Han har skrivit mer än 20 böcker sedan debuten 1991 och det är både lyrik, prosa och kriminalromaner. Dessutom skriver han litteraturkritik och kultur- och debattartiklar. Numera skriver han bara kritik om sådant han läst, för några år sedan blev det stor uppståndelse när han gav en åsikt om en bok som ännu inte var skriven. När Mia Gerdin träffar honom i Malmö vindlar samtalet mellan hans gamla arbetsplats Yarden i hamnen, hans tidiga sökande efter Gud, hans tid med Malmöligan vars respektlöshet var gränslös gentemot allt utom sig själva och hans rädsla för vansinnet. Nu kommer hans nya bok ut inom kort, Och allt skall vara kärlek, som är en slags fortsättning på den självbiografiska Yarden som kom ut 2009 som bland annat belönades med ett av Sveriges största litteraturpris, Ivar Lo-Johanssons personliga pris.

Kristian Lundberg älskar sin hemstad Malmö och den tar stor plats i hans böcker. Han gillar känslan av förvandling, hur en hamn- och industristad vittrar ner och ersätts med något annat.  Han uppskattar också att staden inte är så stor, här lever olika samhällsklasser tätt inpå varandra. Själv bor han just nu i Västra hamnen i närheten av Turning Torso, ett nytt och dyrt bostadsområde.  Men det vilar på ett skrotupplag, här låg Kockums gamla avstjälpningsplats, sådana kontraster gillar han. I programmet läser Anna Persson utdrag ur några av Lundbergs böcker, Yarden (2008), Malmömannen (2006), Mörkret skulle vara som ljuset (2010) och den kommande Och allt skall vara kärlek (2011).  Det blir också tillbakablick till 1992, i Lyrikmagasinet i P1, där Malmöligan porträtteras av Fredrik Wadström och där Kristian Lundberg läser en av sina dikter.  Då hade han precis debuterat som lyriker. Maria Edström hörs i en annan tillbakablick, då hon sammanfattar Yarden i ett inslag i Kulturnytt, februari 2010. Musiken som används kommer från Isaac Hayes version av Walk on by och The Captain med The Knife.  Avslutningsvis hörs Låt i H-moll av och med Björn Olsson. Redaktör är Mia Gerdin.

Lee: "Vissa är argare än andra"

por Biblioteket

"Vissa är argare än andra". Det konstaterar författaren Mara Lee som ända sedan debuten med poesisamlingen "Kom" och framgången med romanen "Ladies" sysslat och levt med sina gestalters aggressioner i olika språkkostymer. I nya romanen "Salomé" bubblar våldet oväntat upp i presens. Louise Jacobson fångar författaren för att prata om balett och den duktiga flickans stora vrede.

Magnus Dahlström och Poeter åtvänder till sin debut del 2: Marie Lundquist

por Biblioteket

I Biblioteket intervjuar först Lars Hermansson Magnus Dahlström i anledning av hans nyutkomna roman Spådom, den första på 15 år. Och sedan återvänder Marie Lundquist till sin debutdiktsamling Jag går runt och samlar in min trädgård för natten, och samtalar om den med Göran Sommardal.

På 80- och 90-talen var Magnus Dahlström en av de mest omhuldade unga författarna med romaner som Nedkomst och Hem, och med pjäser som Skärbrännare och skandalsuccén Järnbörd, som bidrog till uppkomsten av epitetet ”skräckel” alltså en blandning av skräck och äckel, som sades känneteckna en del då yngre författares verk, som Stig Larsson, Carina Rydberg och Dahlström själv. Sedan blev det plötsligt tyst kring Magnus Dahlström. Han försvann ur den litterära offentligheten. Det kom inga fler böcker eller pjäser. När han nu återkommer med romanen Spådom efter 15 års litterär tystnad, är det en av detta års stora litterära händelser. Lars Hermansson har träffat författaren. Och i serien "Poeter återvänder till sin debut" pratar Göran Sommardal med Marie Lundquist. I Lundquists fall handlar det om  poemen i diktsamlingen "Jag går runt och samlar in min trädgård för natten", kommen av trycket 1992, som inledde den poetbana som hittills har inneburit 8 böcker, de flesta diktsamlingar av vilka den senaste bär titeln "De dödas bok". Hon har också varit verksam som dramatiker och översättare, bl.a. av några av den norske författaren Jon Fosses pjäser. Programledare: Göran Sommardal

Paul Muldoon och Poeter återvänder till sin debut: del 1 Rolf Aggestam

por Biblioteket

Biblioteket 20110117 Paul Muldoon och Rolf Aggestam Louise Jacobson har träffat den hyllade irländske poeten Paul Muldoon och hans översättare Lars-Håkan Svensson. Uppläsningar ur Muldoons senaste diktsamling Maggots av Leif Andrée. I serien Poeter återvänder till sin debut har Göran Sommardal bett poeten Rolf Aggestam att läsa om sin debutdiktsamling Ditt hjärta är ett rött tåg från 1973. Redaktör Anna Tullberg.

"Vi får inte glömma att vi människor också är djur", säger poeten Paul Muldoon. Biblioteket träffar den hyllade och nobelpristippade irlandsamerikanen som pratar med sina hundar och skriver diktsamlingar där det vimlar av djur. Den senaste "Maggot" som ännu bara finns på engelska ställer också frågor om människans ansvar för naturen. Och så börjar Göran Sommardals serie "Poeter återvänder till sin debut". Några svenska poeter som varit med ett tag kommer att läsa om sina debutböcker. Först ut är Rolf Aggestam som debuterade 1973 med "Ditt hjärta är ett rött tåg". Hans poesi är både vardagsnära och zenbuddistiskt svävande. Vad tänker han om det han skrev för 38 år sen? Programledare: Anna Tullberg

Sten, skog, sjö - om översättaren Frank Perry

por Biblioteket

Han gillar den svenska naturen, översättaren Frank Perry som fått flera priset för sitt arbete med att introducera svensk litteratur och kultur utomlands. Anneli Dufva träffar honom i London för att prata om hans kärlek till och intresse för det svenska språket.

Frank Perry är född 1953 i Brighton, men uppvuxen i London, där han också studerade vid University College. Förutom att verka som översättare har Frank Perry bland annat undervisat i tyska och svenska och han har arbetat som kulturjournalist för Svenska Dagbladet. Han har som översättare mest översatt dramatik, bland annat av Magnus Dahlström, Lars Norén, Jonas Hassen Khemiri, Pär Lagerqvist, Niklas Rådström och Katarina Frostenson, men även dikter av ett stort antal svenska poeter. 2004 tilldealdes Frank Perry Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands och han har också fått Göran O Erikssons pris, vilket delas ut av Svenska Dramatikerförbundet.

Lyrikpriset tilldelas Ida Börjel

por Biblioteket

Sveriges Radios lyrikpris tilldelas författaren Ida Börjel. Hon är född 1975 och har publicerat tre diktsamlingar. Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Hennes dikter är både politiska och humoristiska.

– Vilken overklighetskänsla som infann sig nu. Det känns som ett modigt juryarbete. Om man inte jobbar med något sorts publikfrieri så kan man bli lite förvånad när det dyker upp läsare som fått en riktig kontakt med texten, säger Ida Börjel när Kulturnytt ringer upp för att meddela att hon fått priset. Ida Börjel debuterade 2004 med diktsamlingen "Sond" och sedan dess har det blivit två diktsamlingar. Den senaste heter "Konsumentköplagen: juris lyrik". Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Och hon använder sig av så olika saker som juridiska paragrafer och rasistiska närradiokanaler. Hennes dikter är både politiska och roliga. Sveriges Radios lyrikpris delas ut vid Romanprisgalan i Berwaldhallen i Stockholm måndagen 7 mars. Sveriges Radios lyrikpris har delats ut sedan 1958. Det har under åren gått till författare som Nelly Sachs, Tomas Tranströmer och Ann Jäderlund. Prissumman är på 30 000 kronor.

Jeppe Brixvold och Klassikerrummet om "Mannen utan egenskaper"

por Biblioteket

Att resa i tid och rum och besöka ett gåtfullt franskt slott för att sedan förvandlas till Alexander den store, sånt händer aldrig i verkligheten men i litteraturen är det fullt möjligt, åtminstone om man är dansk och heter Jeppe Brixvold. Louise Epstein träffar författaren med de tydliga åsikterna i Köpenhamn. Även huvudpersonen i Robert Musils Mannen utan egenskaper gör något som är väldigt ovanligt i det dagliga livet, han tar semester från sitt vanliga jobb som matematiker i ett helt år för att hitta sig själv och en ny moral. Gäster hos Maarja Talgre i Klassikerrummet är Mikael Timm och Katarina Wikars.

”Om man accepterar att en bok kan förflytta sig i tid och rum, så tror jag inte att man kommer ha problem med att läsa boken”, säger den danske författaren Jeppe Brixvold om sin roman  ”Brott och framgång” som nu kommer på svenska. Boken är full av förflyttningar och överraskande förvandlingar. Louise Epstein träffar honom i Köpenhamn och pratar om litteratur, Danmarks krig i Irak och varför Brixvold ogillar att svara på frågan ”Vad handlar din bok om då?” I Klassikerrummet diskuterars ”Mannen utan egenskaper” av Robert Musil. Gäster hos Maarja Talgre är kulturredaktionens Katarina Wikars och Mikael Timm. Robert Musil räknas till de riktigt stora 1900-talsförfattaren. Men hans berömda roman ”Mannen utan egenskaper” från 1930-talet har långt färre läsare än vad man kan tro. Handlingen i de första delarna tilldrar sig i Wien från augusti 1913 till augusti 1914. Kejsardömet  Österrike- Ungern, Europas största rike har stagnerat i byråkrati och handlingsförlamning. I centrum står Ulrich, författarens alter ego. En ung, vältränad matematiker som tillämpar logiskt tänkande. I det stelbenta, sönderfallande samhället söker Ulrich en ny moral och en ny livsåskådning. Hur är det att läsa romanen idag? Och vad betyder det att han är en man utan egenskaper. Programledare: Louise Epstein

Årets Nobeltpristagare i litteratur: Mario Vargas Llosa

por Biblioteket

Den 74-årige peruansk-spanske Nobelpristagaren deklarerade under en presskonferens i Madrid att han aldrig förväntat sig att få Nobelpriset - han har betydligt större ambitioner än så.

I ett samtal med Ulla Strängberg berättar  han om  sin komplicerade relation till  fadern ( tills han var 10 år gmmal trodde han att fadern var död när föräldrarna egentligen hade skilt sig) och om temat far - son som återkommer i flera romaner. – Det var då jag förlorade min naivitet och upptäckte grymheten och rädslan, säger han. Utan dessa erfarenheter hade jag inte blivit författare. Ett annat tema är makt  och motståndet mot makten, som visar sig i flera av de historiskt inspirerade romanerna. Den politiska omsvängningen från studentårens revolutionsyra till högerorienterad liberalism kulminerade med presidentvalskampanjen i Peru 1990 där han förlorade. – Men jag hade aldrig tänkt överge skrivandet, säger han. Däremot är det min – liksom alla författares – skyldighet att  delta i det politiska livet; att försvara mänskliga rättigheter och bekämpa korruptionen. Flera författare som fått Nobelpriset  har tystnat. Kommer han att tappa glöden? -Inte jag, försäkrar han. Jag kommer att dö med pennan i hand!

Nobelpristippade Ko Un och Kriminellt om Deon Meyer

por Biblioteket

Under många år har det ryktats att sydkoreanen Ko Un kommer att få nobelpriset. Hur bra är han egentligen och hur skriver han? Sydafrikanske Deon Meyer har blivit en man att räkna med i deckarbranschen, nyligen utsåg Svenska deckarakademiens hans bok "Devis Peak" till årets bästa översatta kriminalroman. I Bibliotekets specialserie Kriminellt handlar det om hur han kombinerar spänning med moraliska problem.

”Det är min övertygelse att varje dikt i grunden är en asiatisk dikt”, säger den sydkoreanske författaren Ko Un, halvt på skämt, halvt på allvar. Den ständige nobelpriskanditaten, före detta zen buddistiske munken och frihetsaktivisten, har skrivit uppemot 150 böcker om räknar med hans översättningar. Han är Sydkoreas utan jämförelse mest berömda författare och en ständig gäst på internationella författarkonferenser. Bibliotekets Lars Hermansson träffade honom på en av dessa, Waltickonferensen som hölls i Istanbul tidigare i höstas. Och så blir det Kriminellt med Anna Tullberg. Hon har träffat Deon Meyer, en av Sydafrikas stora spänningsförfattare. Hans bok "Devils Peak" är årets bästa översatta kriminalroman enligt Svenska Deckarakademin. Meyer kombinerar fartfylld action med svåra moraliska frågor. "Jag är livrädd för att tråka ut läsaren", säger han. "Men jag vill också att man ska lära sig något nytt när man läser mina böcker". Programledare: Louise Epstein

Marie Silkeberg reser i Ryssland

por Biblioteket

Louise Epstein träffar Marie Silkeberg för att få reda på varför det är viktigt att undersöka det förflutna och vad det kan vara att minnas och se.

”Det finns i mig en känsla av att bära röster från det förflutna, om jag inte tar reda på någonting så kommer de att styra mig”, så säger poeten Marie Silkeberg som nyligen gav ut sin sjätte diktsamling. En bok där hon fortsätter att skriva om sin gåtfulle farfar Orestes Sokrates. Men boken är också en reseskildring från Ryssland i början av 2000-talet. Louise Epstein träffar Marie Silkeberg och för att få reda på varför det är viktigt att undersöka det förflutna och vad det kan vara att minnas och se. Programledare: Louise Epstein

Mia Couto - När vad som helst kan hända

por Biblioteket

"I Moçambique är det ingen som tycker att du är konstig om du säger att i natt var jag ett träd", säger Mia Couto. Biblioteket om och med Moçambiques litterära superstjärna. Redaktör: Naila Saleem.

"I Moçambique är det ingen som tycker att du är konstig om du berättar att i natt var jag ett träd.  Gränsen mellan människa, djur, växter och vatten är diffus", säger författaren Mia Couto. I hans böcker regerar gränslösheten. Där blir de döda plötsligt levande och de levande döda. Svart blir vit. Och offern kan förvandlas till  förövare och tvärtom. Mia Couto blandar realism med magi, politisk kritik med hejdlösa fantasier och bjuder läsaren på finurliga uppgörelser med fördomar och förutfattade meningar. Hemma i Moçambique i sydöstra Afrika är han också aktiv i samhällsdebatten och skriver krönikor i pressen. Biblioteket möter Moçambiques litterära superstjärna för ett samtal om gränstrakterna mellan litteratur och verklighet. Redaktör: Naila Saleem.

Sigrid Combüchen om sin damroman "Spill"

por Biblioteket

Författaren Sigrid Combüchen samtalar med Maarja Talgre om sin nya framgångsrika roman Spill. En damroman om den unga Heddas liv på 30-talet. Om lust och plikt och striden mellan ett CV och ett liv.

Sigrid Combüchens nya roman "Spill" får både recensenterna och läsarna att brista ut i jubelrop. Berättelsen om den unga Heddas liv på 30-talet utgår från Professorsstaden i Lund med dess stora jugendvillor där maken gjorde karriär och frun var instängd med serviserna. Hedda bryter upp - men till vad? Maarja Talgre har åkt till Sigrid Combüchen som är bosatt i Heddas kvarter för att diskutera romanen, patriarkatet och kärlekens illusioner.

Kristina Sandberg: Att föda ett barn

por Biblioteket

Kristina Sandberg intervjuas i sitt hem i Haninge utanför Stockholm, oktober 2010, apropå hennes nytkomna roman som är hennes fjärde: Att föda ett barn. Författaren läser själv några stycken ur boken. Reporter och producent Mia Gerdin. Läs mer på www.sverigesradio.se/p1/biblioteket

 Hon vill skriva de böcker hon själv saknat, böcker om tankar och upplevelser som kanske ligger utanför den litterära huvudfåran. Som t ex att bära fram och föda ett barn, en kvinnlig erfarenhet som den manligt präglade litteraturhistorien inte ägnat närmare intresse.   Kristina Sandberg är utbildad psykolog, och hennes nya roman som handlar om 20-åriga Maj som på sena trettiotalet blir gravid med en betydligt äldre man, lyfter fram en sfär av hushållssysslor som sällan beskrivits på detta intensiva och frenetiska sätt: att hålla smutsen borta och grytorna kokande, dessutom vara snygg, pigg och glad och ändå livrädd för att inte duga.  Mia Gerdin har träffat Kristina Sandberg i hennes hus i Haninge, där de gamla äppelträden dignade under alla frukter, och pratat bl a om de inre och yttre krav som människor ställer på sig själva, och att hon måste skriva om sådant som har en botten i henne själv.

På spaning efter den läsare jag är

por Biblioteket

Om det problematiska med att vara en läsare, något som inte alltid är så fridfullt som man kanske kan tro. Hur gör man när det går för snabbt? Kan man få tillbaka barndomens känsla av att försjunka i en bok? Louise Epstein och Anna Tullberg rannsakar sig själva, ger sig ut i naturen och intervjuar författarna Jenny Tunedal, Magnus Florin och Alexander McCall Smith, samt Per Hamid Ghatan, läkare och hjärnforskare och idéhistorikern Elisabeth Mansén.

”Texten angriper mig, utövar ett våld mot mig och jag måste anfalla tillbaka”. Så säger författaren Magnus Florin om sitt förhållande till läsning. Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare?  Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment, ger sig ut i naturen och hör med både författare och vetenskapsmän vad de har att säga om saken. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg

Käbi Lareteis toner och passioner

por Biblioteket

I sin senaste bok Toner och passioner skildrar Käbi Laretei förhållandet till musiken och yrket. Hon har haft en framgångsrik internationell karriär som pianist och mött många av musikens stora mästare.

Men framgångarna har också krävt hårt arbete, koncentration och långvariga resor då hon varit borta från sina barn och övriga familj. Båda sina äkta män, Gunnar Staern och Ingmar Bergman mötte hon genom musiken. Käbi Laretei berättar om musikens erotiska makt, sina estniska rötter och livsglädjens smärta för Maarja Talgre.

Pia Juul och Johanna Thydell

por Biblioteket

Pia Juul och Johanna Thydelll intervjuas av Ulla Strängberg och Göran Sommardal

Den danska lyrikern och novellisten Pia Juul  har hyllats  för sin debut som deckarförfattare. Men Mordet på Halland, hennes första roman på 20 år, är ingen vanlig deckare. Snarare är den ett lustmord på genren. Pia Juul intresserar sig för bifigurerna snarare än poliserna. I Mordet på Halland är det  änkan som står i centrum. Vad gör man med sitt liv när den man trodde att man kände visar sig vara en helt annan person?  Går det någonsin att  komma  en annan människa riktigt nära? Hos Pia Juul är livet det stora mysteriet,och den gåtan förblir, liksom mordet på Halland, ouppklarad. Ulla Strängberg har träffat Pia Juul och pratat om livet, kärleken och döden. 2003 gjorde Johanna Thydell dunderdebut med romanen I taket lyser stjärnorna. Hon fick Augustpriset för bästa  ungdomsbok och 2009 filmatiserades I taket lyser stjärnorna i regi av Lisa Siwe och blev en succé även den. Flickan i bokens centrum, Jenna, kunde ha varit en yngre version av Nora Jonasson i årets bok Ursäkta att man vill bli lite älskad. Den stora skillnaden är att  Thydells tredje bok är skriven av en så mycket bättre, mer subtil och stilistiskt mer medveten författare. Och känslostyrkan och det ärliga uppsåtet har hon kvar. Göran Sommardal har träffat henne och samtalat om hennes författarskap.

Shakespeares sonetter - svarta älskarinnor och androgyna vänner

por Biblioteket

Eva Ström har nyöversatt William Shakespeares världsberömda sonetter. Jörgen Gassilewski träffar henne och pratar om hur det är att gå in i en bländande rikedom och få jamber på hjärnan. Vem är egentligen vem i sonetternas gåtfulla triangeldrama? Och varför är dikterna fortfarande självlysande fast de skrevs för flera hundra år sen? Författarna Carl-Johan Malmberg, Magnus William-Olsson och Malte Persson lockas också av sonetter. Vad tänker de om Shakespeare och stämmer det att det är dags för en ny svensk sonettvåg? Programledare: Jörgen Gassilewski.

Min kamp och Rädd att flyga

por Biblioteket

Norske författaren Karl Ove Knausgård intervjuas i sitt hem i Malmö om romanprojektet Min Kamp, en självbiografi i sex delar. Uppläsare: Johan Gry. Översättare: Rebecca Alsberg. Reporter: Mia Gerdin I Klassikerrummet diskuteras Erica Jongs roman Rädd att flyga, från 1973. Elin Claeson från Kulturreddaktionen och förläggaren Svante Weyler pratar med Maarja Talgre. Mer information på sr.se/p1/biblioteket

Min kamp heter den mest omdiskuterade romanen i Norge på många år.  En mäktig  självbiografisk roman i sex delar där den första delen kommer ut på svenska lagom till Bokmässan i september. Mia Gerdin har besökt författaren Karl Ove Knausgård i hans hem i Malmö där han försöker skriva färdigt den sjätte och sista delen i detta väldiga projekt som kommer att hamna på ungefär 2500 sidor. Vad driver honom att så detaljerat redogöra för sitt liv? I Biblioteket undras också: vad var egentligen det ”knapplösa knullet”?Maarja Talgre reder ut saken i Klassikerrummet med Elin Claeson och Svante Weyler. De har läst Erica Jongs kultförklarade Rädd att flyga som kommit i nyupplaga.

En ny generation författare från södra Afrika

por Biblioteket

Under de senaste åren har en ny generation författare från länder i södra Afrika blivit översatta till svenska. Biblioteket pratar med angolanske Ondjaki som rör sig fritt mellan genrerna. Han senaste bok på svenska God morgon kamrater är en optimistisk uppväxtskildring från inbördeskrigets Angola. Petina Gappah från Zimbawe har gjort succé över hela världen med sin samhällskritiska och delvis dystra novellsamling Sorgesång för Easterly Men hon ändå optimist eftersom människorna i Zimbawe trots dåliga ledare är fulla av energi. Och så åker vi till Sydafrika och träffar Lauren Beukes som gjorde succé med sin dystopiska framtidsskildring Moxyland. Även om Sydafrikas historia syns i hennes böcker så är det på ett annat sätt än hos den äldre generationen. Fullt ös och gott om kontakt med populärkulturen. Vi besöker också Namibia som till skillnad från sina grannländer Sydafrika och Angola har väldigt få skönlitterära författare . Vi tar reda på varför och möter vi Ellen Namhila som nyligen gav ut boken Tears of Courage" en skildring av några kvinnor som kämpade för att landet skulle bli självständigt. Programledare: Louise Epstein

Romanaktuella Beate Grimsrud och isländske Steinar Bragi

por Biblioteket

Biblioteket 13 september 2010 med Beate Grimsrud och Steinar Bragi 1) Anna Tullberg intervjuar Beate Grimsrud i hennes arbetslägenhet i Stockholm om senaste romanen "En dåre fri". Beate läser själv lite ur sin bok. 2) Mia Gerdin intervjuar Steinar Bragi i Reykjavik (juli 2010) om "Kvinnor", den första av hans romaner som översatts till svenska. Uppläsare är Johan Gry. Musikillar av och med Björk. Programledare: Mia Gerdin mer information sr.se/p1/biblioteket

- Det tycks vara svårt hitta medelvägen i det isländska psyket: det är för stort eller för litet, aldrig något mitt emellan. Antingen är vi den största nationen i världen eller den mest löjliga bunt idioter som någonsin fötts. Så säger Steinar Bragi som efter flera romaner och diktsamlingar nu för första gången kommer ut på svenska med ”Kvinnor”.  Romanen är den mest politiska han skrivit hittills fast ”det var inte meningen, det bara blev så”, och det var den stora bankkrisen och dess konsekvenser som påverkade arbetet med boken. Mia Gerdin har träffat Steinar Bragi i Reykjavik. I Biblioteket ryms också Beate Grimsrud vars nya roman heter ”En dåre fri”, där huvudpersonen Eli börjar höra röster som barn och så småningom får mycket kontakt med psykvården. "Jag tror på viljan. Men är den fri?", funderar Eli, och för henne gäller det att bli chef över rösterna och hon är i grunden optimist. Anna Tullberg har träffat Beate Grimsrud.

Kulturens roll i valdebatten: Toppolitiker läser dikt

por Biblioteket

På Bibliotekets tid sänds här del 1 i Kulturredaktionens temavecka om kulturens roll i valdebatten. Programmet heter "Toppolitiker läser dikt" och sänds 2010 09 06 Marie Lundström sätter Gunnar Ekelöfs dikt En värld är varje människa i händerna på svenska partiledare och ministrar. Hör Mona Sahlin, Lena Adelsohn Liljeroth, Lars Ohly, Andreas Carlgren med flera som du inte hört dem förut. Ett program som ger plats åt ogarderade tankar och en annan ton än den vi är vana att höra våra politiker tala med i korta, snabba nyhetssammanhang.

Marie Lundström sätter Gunnar Ekelöfs dikt En värld är varje människa i händerna på svenska partiledare och ministrar. Samma dikt, sju olika läsare. En från varje riksdagsparti. Hör Mona Sahlin, Lena Adelsohn Liljeroth, Lars Ohly, Andreas Carlgren med flera som du inte hört dem förut. Ett program som ger plats åt ogarderade tankar och en annan ton än den vi är vana att höra våra politiker tala med i korta, snabba nyhetssammanhang. Programledare: Marie Lundström

Anna Hallberg och "En färd till Indien" i Klassikerrummet

por Biblioteket

Biblioteket 2010 08 30 Anna Hallberg och En färd till Indien i Klassikerrummet. Poeten Anna Hallberg intervjuas av Louise Epstein om den nya boken Kolosseum, Colosseum och i Klassikerrummet avhandlar Maarja Talgre och hennes gäster En färd till Indien av E M Forster.

”På ett paradoxalt sätt kan man säga att den är en av de lyckligaste böcker jag har skrivit även om så hemsk och har så mycket död, förruttnelse och fekalier”, så säger poeten Anna Hallberg om sin nya bok ”Colosseum, Kolosseum”. En diktsamling om en mental plats präglad av ensamhet där diktjaget undrar över gränsen mellan sig själv och andra. Louise Epstein träffar henne för att få reda på hur hon tänker och varför poesi är litteraturens hjärta. Klassikerrummet är tillbaka och boken som Maarja Talgre och hennes gäster Göran Efverdahl och Anneli Dufva diskuterar är E M Forsters bok ”En färd till Indien”. Romanen väckte mycket debatt när den gavs ut 1924 eftersom den gjorde upp med kolonialismen genom att visa hur illa det kan gå när människor låter sina fördomar styra. Programledare: Louise Epstein

Släkthistoria med Theodor Kallifatides och Aino Trosell

por Biblioteket

Att inte minnas är som att vara någon slags löpare som ständigt springer ifrån sitt förra steg. Det är inget liv, det är bara en vildsint jakt mot döden, säger Theodor Kallifatides som i sin nya bok berättar om Greklands moderna historia med syftet att försonas med det som varit. Louise Epstein träffar honom och pratar med honom om lycka, stil och uttryck som bara finns på svenska. Även Aino Trosell har gett sig i kast med sin familjs historia, men hon skriver om dalkullorna som erövrade frihet under slutet av 1800-talet. Aino Trosell har kartlagt sin egen kvinnohistoria och tycker att det är avslappnande att känna sig som en liten länk i en lång kedja. Anna Tullberg har besökt henne i Enköping. Programledare: Louise Epstein

Biblioteket special med barnbokstips

por Biblioteket

Biblioteket special räddar sommarlovet med massor av barn och ungdomsbokstips. Maarja Talgre med barnboksexperterna Dag Hedberg och Lotta Olsson. Intervjuade barn. Både nya och äldre böcker. Alla lämnar sina bolistor på hemsidan www.sr.se Äntligen sommarlov med massor av ledig lästid för både stora och små barn. Tid för att läsa sjölv med ficklampa när man låtsas sova. Tid för föräldrarna att läsa högt för varandra och sina barn. Men vad? Hur hitta rätt bok? Biblioteket rycker in med experthjälp!

Äntligen sommarlov med massor av ledig lästid för både stora och små barn. Tid för att läsa själv med ficklampa när man låtsas sova. Tid för föräldrarna att läsa högt för varandra och sina barn. Men vad? Hur hitta rätt bok? Biblioteket rycker in med experthjälp: Lotta Olsson barnbokskrönikör på Dagens Nyheter och Dag Hedberg barn och ungdomsbibliotekarie i Västerås. Programledare: Maarja Talgre. Även läsglada barn och ungdomar bidrar med egna lästips.

Bok som present och ”Strändernas Svall” i Klassikerrummet

por Biblioteket

Biblioteket Bokpresenter och Strändernas svall 2010 06 14 1403 Louise Epstein intervjuar Carl Rudbeck, Nina Solomin och Björn Ranelid om att ge bort böcker som presenter. I Klassikerrummet disktuerar Maarja Talgre och hennes gäster Gunnar Bolin och Ulrika Knutsson Eyvind Johnsons roman "Strändernas Svall".

"Det är klart att mina vänner vill ha mina egna böcker, men annars är det så att jag gärna ger bort det jag finner väldigt stort värde i", så säger författaren Björn Ranelid när han får frågan om vilka böcker han tycker om att ge bort. En av favoriterna är Peter Høegs "Berättelser om natten". Finns det böcker som passar bättre än andra som present? Och hur är det med dedikationer? Skall de undvikas, eller gör de böckerna mer underbara? Nina Solomin chefredaktör för "Vi läser" och mångsysslaren Carl Rudbeck ger också sin version av givandets problematik. Klassikerrummet handlar om Eyvind Johnsons stora genombrottsroman "Strändernas svall" från 1946. Detta är Johnsons version av den grekiska myten om krigshjälten Odysseus och hans irrfärder. Johnsons Odysseus är tandlös och krigstrött. En antihjälte för den moderna människan som genomlevt två världskrig. Gäster hos Maarja Talgre är Gunnar Bolin och Ulrika Knutsson. Programledare: Louise Epstein

Biblioteket träffar författaren Nam Le och kvalitetstestar deckare

por Biblioteket

Biblioteket träffar författaren Nam Le och kvalitetstestar deckare. Anna Tullberg reder ihop med gästerna Nils Schwartz och Maria Neij ut skillnaden mellan en bra och dålig deckare. Marie Lundström möter Nam Le som skrivit succédebuten Båten, en novellsamling att unna sig som sommarläsare.

I serien Kriminellt frågar vi oss idag: Vad är en bra deckare? "Till och med i sin mest konventionella form är detektivromanen svår att få bra. Lyckade prov på genren är mycket sällsyntare än lyckade seriösa romaner." Så skrev Raymond Chandler i essän "Mordets enkla konst" 1944. Han gjorde upp med pusseldeckaren och försvarade den hårdkokta varianten. Hade Chandler rätt? Vad är egentligen skillnaden mellan en bra och en dålig deckare? Diskussion och konkreta exempel blir det när Anna Tullberg samlar kritikerna Nils Schwartz och Maria Neij. Född i Vietnam, uppvuxen i Australien, utgiven i USA. Bibliotekets Marie Lundström träffar författaren Nam Le som gjort en makalös debutsuccé med sin novellsamling Båten. En bok han kanske började skriva på redan som liten, när hans föräldrar i brist på dagis lämnade barnen på närmaste bibliotek, där de matsäcksförsedda syskonen spenderade dagarna bland hyllorna. Programledare: Marie Lundström.

Kaputt av Curzio Malaparte och Kriminellt: Par i brottsligt berättande

por Biblioteket

Biblioteket med Kriminellt. Italienaren Curzio Malaparte var publicist, fascist och kommunist. Som krigskorrespondent följde han med fälttåget mot Ryssland 1941. Han bevittnade tyskarnas pogromer i Rumänien, och den ohyggliga behandlingen av judarna. Han skrev en grym, surrealistisk bok Kaputt 1944 om vad han sett under kriget. Det blev en stor succé och boken har nu åter givits ut på svenska. I Kriminellt med Anna Tullberg träffar vi flera framgångsrika deckarpar, bl a miljonsäljande duon Anders Roslund och Börge Hellström.

Curzio Malaparte var publicist, fascist och briljant stilist. Under andra världskriget var han korrespondent för tidningen Corriere della Sera och följde fälttåget mot Ryssland 1941. Han bevittnade pogromer i Rumänien och åt flotta middagar med tyska officerare i Warszawa. Han förutsade Tysklands nederlag och sattes i fängelse. Kaputt från 1944 är hans surrealistiska och märkliga krigsskildring som genast blev en internationell succé. Kaputt är inte minst en tidig rapport om förintelsen. Maarja Talgre berättar om Kaputt och dess författare med hjälp av Mikael Timm, Mikael van Reis och uppläsaren Ludvig Josephson. Kriminellt Är det bättre att vara två hjärnor som skriver istället för en? Allt fler väljer att skriva deckare ihop. I Kriminellt möter Anna Tullberg de framgångsrika franska systrarna som kallar sig Claude Izner - och gör ett arbetsplatsbesök hos miljonsäljande författarduon Anders Roslund och Börge Hellström.

Stephan Mendel-Enk om Tre apor och kriminellt om James Ellroy

por Biblioteket

Biblioteket Stephan Medel-Enk och James Ellroy 20100524 1403 (20100525 1815) Stephan Mendel-Enk intervjuas av Mia Gerdin om sin nya bok "Tre apor". Serien "Kriminellt med Anna Tullberg" inleds med att hon intervjuar den amerikanske författaren James Ellroy.

Stephan Mendel-Enk har lyckats göra judiska begravningssällskapets bekymmer och en uppslitande skilsmässa till storartad underhållning. Och han vet hur man kan förvandla Eurovisionsschlagern till världspolitik . Det sker i hans roman Tre apor, som handlar om en familj i den judiska församlingen i Göteborg.  Mia Gerdin har träffat Stephan Mendel-Enk för att bl a prata om judisk uppväxt och humor. Så är det premiär för Kriminellt med Anna Tullberg, en serie program om deckare. Först ut är en längre intervju med en av världens största kriminalförfattare, amerikanske James Ellroy. I hans senaste roman Oroligt blod har kvinnorna fått en större roll än tidigare. Varför det blev så och hur han bär sig åt för att skriva meningar som ”Han öppnade ögonen och såg män utan ansikten försöka skrika” har Anna Tullberg tagit reda på.

Nu och då med Georg Brandes

por Biblioteket

Biblioteket Nu och då med Georg Brandes 2010 05 17 1403 (2010 05 18 1815) 1871 formulerade den danske litteraturkritikern tanken att Litteratur skall sätta problem under debatt, en idé som blev central för en det moderna genombrottet som strävade efter realism. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Louise Epstein har pratat med Johan Jönsson, Dilsa Demirbag Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde.

1871 formulerade den danske litteraturkritikern Georg Brandes tanken att ”Litteratur skall sätta problem under debatt”. Denna idé  blev central för en det moderna genombrottet, en litterär inriktning som bejakade ett nytt realistiskt sätt att skriva. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Och hur är det? Räcker det  att diskutera aktuella samhällsproblem för att en bok skall bli bra? Louise Epstein har pratat med författarna  Johan Jönsson, Dilsa Demirbag-Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde. Programledare: Louise Epstein

Sarah Waters och Bokcirkeln om Blonde

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Den brittiska bestsellerförfattaren Sarah Waters skriver om sex, kön och klass. I Dickenskt överdåd har hon vänt upp och ned på klichébilden av viktorianismen som puritansk och rationell. I de senaste böckerna har hon prickat in tiden för andra världskriget. I den nya romanen, Främlingen i huset (The little stranger) mer specifickt efterkrigstiden och överklassens sönderfall. Hundreds Hall är en gammal herrgård som är på fallrepet. Rappningen flagar och parken växer igen. Familjen Ayres kan inte längre leva på stor fot och har bara en tjänsteflicka kvar, när det plötsligt börjar hända underliga saker i huset. Sarah Waters har skrivit en spökhistoria med all tänkbar gotisk rekvisita. Men samtidigt är romanen en kommentar till de sociala förändringar som följde i krigets spår. Ulla Strängberg träffade henne på snabbvisit i Stockholm. Bokcirkeln går i mål! Carin Mannheimer, Jan Guillou och Åsa Linderborg vänder sista bladet i Joyce Carol Oates Blonde. Hur slutar boken och hur var det att läsa en bok så här ihop? Cirkelledare: Marie Lundström.

Joseph Brodsky och Bokcirkeln del 4 om "Blonde"

por Biblioteket

Biblioteket 20100503 om Joseph Brodsky och Marilyn Monroe. Bengt Jangfeldt intervjuas av Maarja Talgre om sin bok Språket är Gud.Anteckningar om Joseph Brodsky. Diktuppläsningar av Joseph Brodsky och Björn Granath. Bokcirkeln om Joyce Carol Oates Blonde har sin fjärde träff. Jan Guillou, Åsa Linderborg, Carin Mannheimer och Marie Lundström, cirkelledare.

 Nobelpristagaren Joseph Brodsky älskade att arbeta i Sverige, var bosatt i New York, men skrev sina dikter på ryska. Språket blev hans hemland och poesin hans liv.  Bengt Jangfeldts nya bok om Joseph Brodsky, Språket är Gud, ger oss nycklarna till de strängt formaterade dikterna och den motsägelsefulle författaren. Maarja Talgre har träffat Bengt Jangfeldt. Och vid Bokcirkelns fjärde träff fortsätter Jan Guillou, Carin Mannheimer och Åsa Linderborg att energiskt vända ut och in på både Marilyn Monroe och Joyce Carol Oates roman Blonde. Cirkelledare är Marie Lundström.

Kitty Crowther och Bokcirkeln del 3 om ”Blonde”

por Biblioteket

Biblioteket Crowther och Bokcirkeln del 3 (Blonde) 2010-04-26 Om några veckor kommer hon till Sverige årets Alma-pristagare Kitty Crowther. Författaren och illustratören som inte drar sig för att göra bilderböcker om ensamhet, kärlek och död. Louise Epstein åkte hem till henne i byn Blanmont några mil söder om Bryssel för att prata om jättar, ensamhet och behovet av att växla mellan det skrämmande till det behagliga. Kan tre personer vara lika förälskade i varandra som två? Bokcirkeln reder ut saken när Jan Guillou, Carin Mannheimer och Åsa Linderborg träffas för tredje gången och diskuterar Joyce Carol Oates roman Blonde. Cirkelledare är Marie Lundström.

Om några veckor kommer hon till Sverige årets Alma-pristagare Kitty Crowther. Författaren och illustratören som inte drar sig för att göra bilderböcker om ensamhet, kärlek och död. Louise Epstein åkte hem till henne i byn Blanmont några mil söder om Bryssel för att prata om jättar, ensamhet och behovet av att växla mellan det skrämmande och det behagliga. Kan tre personer vara lika förälskade i varandra som två? Bokcirkeln reder ut saken när Jan Guillou, Carin Mannheimer och Åsa Linderborg träffas för tredje gången och diskuterar Joyce Carol Oates roman Blonde. Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Louise Epstein

Ljuset från Island och Bokcirkeln

por Biblioteket

Bara berg , hav och grästuvor. Och en och annan ordknapp fiskare. Så ser det ut i Jón Kalman Stefánssons romanvärld.

Han har kallats Islands svar på Göran Tunström, och förenar ett magiskt berättande med ett poetiskt spårk, kryddat med stillsam humor. Med Sommarljus, och sen kommer natten fick han en hängiven publik. I den nya romanen, Himmel och helvete, flyttar han handlingen hundra år tillbaks i tiden till det karga västlandet. Ulla Strängberg vandrade med Stefánsson i ett landskap mellan hav och berg. För, som Stefánsson skriver; "det finns ju inget att se på Island, annat än bergen, forsarna, tuvorna och så detta ljus som kan genomströmma dig och förvandla dig till diktare." I Bokcirkeln bänkar sig Jan Guillou, Åsa Linderborg, Carin Mannheimer och Marie Lundström med Joyce Carol Oates roman Blonde. Hur är bokens sexskildringar? Till andra träffen förlorar både Marilyn Monroe och Bokcirkeln oskulden.

Donna Leon och Bokcirkeln del 1 om ”Blonde”

por Biblioteket

Biblioteket Donna Leon och Bokcirkeln del 1 2010-04-12. Deckarförfattaren Donna Leon intervjuas i Venedig av Tomas Tengby. Bokcirkeln med Åsa Linderborg, Jan Guillou, Karin Mannheimer och Marie Lundström diskuterar Blonde av Joyce Carol Oates.

Äntligen drar vi igång vårens omgång av Bokcirkeln! Tre läsande författare ska diskutera Joyce Carol Oates roman "Blonde". Och trion som ger sig i kast med de 862 pocketsidorna om Marilyn Monroes liv är inga mindre än Åsa Linderborg, Jan Guillou och Carin Mannheimer. Häng med från start när vi sänder den första träffen av fem! Cirkelledare är som vanligt Marie Lundström. Dessutom blir det en lång intervju med en av världens mest framgångsrika deckarförfattare. Tomas Tengby har varit i Venedig och träffat Donna Leon. Programledare Anna Tullberg.

Biblioteket: Malmö den 5 april 2010.

por Biblioteket

Biblioteket Malmö den 5 april 2010 20100405 1403 20100406 1815 Malmö är en stad på tillväxt, något som också avspeglas i litteraturen. Fler och fler författare bor och verkar i staden. Det går ganska snabbt att göra en lista på över trettio författare som i detta nu sitter och skriver poesi och skönprosa i parkernas stad. Frågan är: Finns det något samband mellan staden Malmö och den litteratur som skapas där? Och om Malmö nu håller på att mutas in i den svenska litteraturen: Hur ser den ut, vilka litterära bilder skapar Sveriges tredje stad? Julia Svensson och Thomas Lunderquist träffar tio malmöförfattare: Fredrik Ekelund, Azita Ghahreman, Karl Ove Knausgård, Niklas Söderberg, René Vázquez Díaz, Niklas Qvarnström, Mary Andersson, Mats Kolmisoppi och Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Alla väljer var sin för staden typisk plats och berättar om sambandet mellan Malmö och deras författarskap.

Malmö är en stad på tillväxt, något som också avspeglas i litteraturen. Fler och fler författare bor och verkar i staden. Det går ganska snabbt att göra en lista på över trettio författare som i detta nu sitter och skriver poesi och skönprosa i parkernas stad. Frågan är: Finns det något samband mellan staden Malmö och den litteratur som skapas där? Och om Malmö nu håller på att mutas in i den svenska litteraturen: Hur ser den ut, vilka litterära bilder skapar Sveriges tredje stad? Julia Svensson och Thomas Lunderquist  träffar tio malmöförfattare: Josefine Adolfsson, Fredrik Ekelund, Azita Ghahreman, Karl Ove Knausgård, Niklas Söderberg, René Vázquez Díaz, Niklas Qvarnström, Mary Andersson, Mats Kolmisoppi och Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Alla väljer var sin för staden typisk plats och berättar om sambandet mellan Malmö och deras författarskap.

Sara Stridsberg om Darling River och Klassikerrummet om Leoparden av Giuseppe Tomasi di Lampedusa

por Biblioteket

Samtal med Sara Stridsberg om hennes nya roman Darling River. Uppläsare Hanna Carlander. Pgmledare ulla Strängberg I Klassikerrummet samtal om Tommasi di Lampedusas Leoparden med Mikael Timm och Mia Törnqvist. Pgmeldare Maarja Talgre.

Sara Stridsberg, som fick Nordiska Rådets pris för  Drömfakulteten 2007, kommer nu med sin tredje roman, Darling  River. Det är en fri fiktion kring  Vladimir Nabokovs  Lolita från 1955. Romanen väckte anstöt då den kom ut och förbjöds i USA. Fortfarande är Lolitagestalten  mytomspunnen, trots att de sexuella tabuna rasat. Övergrepp mot barn väcker avsky även idag, men samtidigt är vår kultur genomsyrad av symboler kring barns sexualitet. Sara Stridsberg ville undersöka skammen i att bli en vuxen kvinna, en ruttnande ros - hon ville följa Lolita hela vägen till graven, genom den brutalitet som slutar med barnsängsdöden.  Hos Sara Stridsberg  var Nabokovs språk ingången till  romanen, som består av fyra berättelser som speglar varann. Hon samtalar med Ulla Strängberg om språkets förförelse och  möjligheten till lögn och förställning, och om våldet, som paradoxalt nog kan utgöra en slags tröst i världen. Klassikerrummet I Klassikerrummet diskuterar Maarja Talgre  Leoparden av Giuseppe Tomasi di Lampedusa tillsammans med Mikael Timm och dramatikern Mia Törnqvist. Leoparden från  1958 räknas till en av höjdpunkterna i 1900-talets italienska litteratur och blev omedelbart en stor publikframgång både  i Italien och internationellt. Romanen är en bred släktkrönika från Sicilien om en aristokratisk familj och dess undergång, när den nya tiden med Italiens enande bryter in på 1860-talet. Författaren var själv en lärd aristokrat som hatade Mussolini. Vad han skulle ha sagt om Berlusconi kan man bara spekulera om. Viscontis legendariska filmatisering från 1962 med Burt Lancaster, Alain Delon och Claudia Cardinale gjorde romanen ännu mer berömd.

Magnus Florin, Martin Engberg och Maria Zennström

por Biblioteket

Biblioteket idag handlar om vad litteraturen kan lära oss om världen och verkligheten och var skrivandet och läsandet kan föra oss, med tre aktuella författare: Magnus Florin, Martin Engberg och Maria Zennström. Programledare är Jenny Aschenbrenner

Vad kan litteraturen berätta för oss om världen och om oss själva? Tre av månadens aktuella författare har var sin strategi för att göra sig och oss klokare genom det skrivna ordet. Magnus Florin går frivilligt vilse bland minnen och ränder. Martin Engberg bygger en helt egen värld, i en framtidsdystopi där isen snart tagit över jorden, men finner i den nya svar om vår värld. Och Maria Zennström bygger konst av dokumentära brottstycken, av minutiöst ”verkliga” detaljer som blir byggstenar i ett helt och hållet konstnärligt projekt. Vad krävs för att litteraturen skall fungera som vägvisare och när villar vi bara bort oss bland orden? Jenny Aschenbrenner läser och frågar i veckans Biblioteket.

Birgitta Lillpers och Sången om Roland

por Biblioteket

Biblioteket Birgitta Lillpers och Rolandssången 20100308 I Birgitta Lillpers nya roman Om du fick tänka dig ett hem ligger hotet om vräkning tungt över huvudpersonerna. Vi träffade Birgitta Lillpers och pratade om hur det är att skriva en bok som gör ont, om vad som är hemma och om plakatlyriken som räddade hennes språk. I Göran Sommardals serie om poesi ekar ur forntiden. Sången om Roland, Rolandssången hade hunnit "sjungas" och traderas 300 år, innan den i början av elvahundratalet sattes på pränt och införlivades först i den kristna och sedan i den franska litteraturnationa­listiska kanon. Dikteposet nu fått två kompletta översättningar till svenska. En av Jens Nordenhök och en av Gunnar Carlstedt och Leif Duprez. Programledare Jenny Teleman

I Birgitta Lillpers lyrik och romaner vandrar figurerna runt i en tid på en plats som doftar både forntid och framtid samtidigt. I ofta vardagliga glesbygdslandskap letar hennes människor ständigt efter en inre plats att tillhöra. I sin nya roman Om du fick tänka dig ett hem ligger hotet om vräkning tungt över de bostäder huvudpersonerna funnit. Vi träffade Birgitta Lillpers och pratade om hur det är att skriva en bok som gör ont, om vad som är hemma och om plakatlyriken som räddade hennes språk. I Göran Sommardals serie om poesi ekar det definitivt ur forntiden. Sången om Roland, Rolandssången hade hunnit "sjungas" och traderas av rhapsoder och jongleurer i mer än 300 år, innan den i början av elvahundratalet sattes på pränt och införlivades först i den kristna och sedan i den franska litteraturnationa­listiska kanon. Dikteposet om Karl den store-vasallen Rolands ståndaktiga strid mot de hedna i Spanien har nu fått två kompletta översättningar till svenska. En av Jens Nordenhök och en av Gunnar Carlstedt och Leif Duprez, och vi får veta hur det är att göra svenska av "Sången". Programledare Jenny Teleman

Per Nilsson, Katarina Kieri, Laura Trenter och Jenny Wrangborg

por Biblioteket

Biblioteket: Kieri, Nilsson, Trenter, Wrangborg 2010-03-01 Laura Trenter skriver spänningslitteratur för barn. I Biblioteket berättar hon om hur hon alltid testar sina historier på barn, om vad hon tänker när hon ser en skolklass på cykelutflykt och om sina minnen av pappan Stig Trenter. Vi har också pratat med Per Nilsson och Katarina Kieri som precis som Laura Trenter har många läsare och inte drar sig för att skildra det komplicerade. Göran Sommardals poesiserie fortsätter med poeten Jenny Wrangborg som förklarat krig mot klassförtrycket och skriver dikter för de utsatta.

Laura Trenter skriver spänningslitteratur för barn. Hon vill att det skall vara läskigt men skriver aldrig om mord bara för sakens skull det måste handla om annat också som saknad, ensamhet och mod. I Biblioteket berättar hon om hur hon alltid testar sina historier på barn, om vad hon tänker när hon ser en skolklass på cykelutflykt och om sina minnen av pappan Stig Trenter. Vi har också pratat med Per Nilsson och Katarina Kieri som precis som Laura Trenter har många läsare och inte drar sig för att skildra det komplicerade. Nu har de skrivit en bok tillsammans för första gången. Den heter ”I det här trädet” och har gjort en ening kritikerkår förtjust. Vi har pratat med författarduon om ensamhet, samarbete och att det går att vara optimist fast man skriver om svåra saker. Göran Sommardals poesiserie fortsätter med poeten Jenny Wrangborg som förklarat krig mot klassförtrycket och skriver dikter för de utsatta. Programledare: Louise Epstein och Jenny Teleman

Möt författarna Susanna Alakoski, Cecilia Hansson och Inger Bråtveit

por Biblioteket

Biblioteket 20100222 Susanna Alakoski m fl 1) Susanna Alakoski intervjuas av Mia Gerdin på ett café på Kungsgatan i Stockholm feb 2010 om sin nyutkomna bok Håpas du trifs bra i fengelset. I reportaget ingår korta avsnitt från Boktornet april 2006 med uppläsning av författaren ur Alakoskis debutroman Svinalängorna, och kort intervju från samma tillfälle. Åsa Karlsson läser ett par citat ur den nya boken. 2) Göran Sommardal intervjuar poeterna Cecilia Hansson från Sverige och Inger Bråtveit från Norge om deras gemensamma poesiprojekt Loveprosjekt som kom i bokform hösten 2009. Mer info på sr.se/p1/biblioteket

Första boken Svinalängorna blev en dundersuccé och gav Susanna Alakoski August-priset och älskades verkligen av läsarna.  Nu har hon skrivit sin andra roman, Håpas du trifs bra i fengelset, en bok som hon tillägnar alla anhöriga - alla som lever med missbrukare eller kriminella i sin familj. Mia Gerdin har träffat Susanna Alakoski för att prata om dom som måste försöka få sina egna liv att fungera trots den stora vreden och sorgen över det syskon, förälder eller barn som sätter till exempel droger före allt annat.  I Biblioteket finns också norska Inger Bråtveit och svenska Cecilia Hansson som under några år haft ett Loveprosjekt tillsammans som nu resulterat i bokform. En bok som beskrivs som ”en dialogisk-poetisk undersökning av kärleken och sexualiteten, en lyrisk dokumentär om kärlekens kraft och krävande transportsträckor”.  Göran Sommardal samtalar med författarna om hur man på de båda syskonspråken nynorska och svenska går till väga för att PÅ NYTT gestalta något så poetiskt beprövat och så klichébemängt som Kärleken.

Sofi Oksanen

por Biblioteket

Den unga finsk-estniska författaren Sofi Oksanen har tagit den litterära världen med storm. Hennes nya roman Utrensning om mötet mellan det jagade traffickingoffret Zara och den åldrade Aliide på den estniska landsbygden 1992 är spännande som en thriller.

Brutaliteten, det sexuella våldet och förräderiet finns inte bara i Zaras värld utan också i Aliides förflutna då Sovjetunionen ockuperade Estland. Oksanen håller läsaren i ett järngrepp vare sig hon skildrar en envis spyfluga i köket eller en äcklig hallick i bilen. Samtidigt uttrycker hon ett nationellt trauma. Boken är flerfaldigt prisbelönt och nominerad till Nordiska rådets pris. Den har också blivit en bestseller och sålts till 27 länder däribland USA. Maarja Talgre har träffat Sofi Oksanen i hemstaden Helsingfors. Som uppläsare medverkar Jane Friedman.

Björner Torsson - Sveriges Radios Lyrikpristagare

por Biblioteket

Biblio 2010 02 08 Han debuterade 1964 och sen dess har det blivit nio diktsamlingar men också flera texter om arkitektur. Björner Torsson ägnar sig åt de stora frågorna; livet och döden och alltings ständiga förändring. Allt rör sig i hans poesi och det allvarliga kan plötsligt bli uppsluppet. I hans texter finns hälsningar till antikens mytologi, Lasse Lucidor och Ture Sventon

Björner Torsson debuterade 1964 och sen dess har det blivit nio diktsamlingar men också flera texter om arkitektur. Han skriver om livets korthet på ett lekfullt sätt. I hans poesi finns sarkofager, kameler och förortskiosker. Och hälsningar till antikens mytologi, Lasse Lucidor och Ture Sventon. I Louise Epsteins porträtt läser Björner Torsson dikter, skämtar och berättar hur de vanliga dagarna ser ur. Dessutom får vi reda på varför han tycker om vissnande hortensior och smutsiga förnster. Sveriges Radios lyrikpris har delats ut sedan 1958. Det har under åren gått till författare som, Nelly Sachs Tomas Tranströmer och Ann Jäderlund. Prissumman är på 30.000 kronor. Programledare: Louise Epstein

Experiment med Pär Thörn och Klassikerrummet om Alice i Underlandet

por Biblioteket

Biblio 20100201 Pär Thörn och Alice i Underlandet i Klassikerrummet En av de roligaste och mest infallsrika författarna just nu heter Pär Thörn. I sin nya bok Land skall med lag byggas undersöker han hur saker förändras .Vi har pratat med honom om arbetsmetoder och politik. Och Klassikerrummet försjunker i den omtumlande boken Alice i Underlandet av Lewis Caroll. När Alice ramlar ner i kaninhålet är inget längre sig likt. Vad händer med Maarja Talgre och hennes gäster Göran Everdahl när de går runt i Underlandet?

Gränserna för vad som är en bok ändras hela tiden och just nu är bokutgivningen studsigt experimentell. En av de roligaste och mest infallsrika författarna just nu heter Pär Thörn. I sin nya bok ”Land skall med lag byggas” undersöker han hur saker förändras genom att blanda allt från dikter på syldaviska (ett påhittat språk hämtat ur Tintinserierna) och foton på centerpartister med en miniroman om den påhittade Josef Ström. Vi har pratat med honom om mönster, arbetsmetoder och politik. Klassikerrummet försjunker i den omtumlande boken ”Alice i Underlandet” av Lewis Caroll. En klassiker som fascinerat ända sen den gavs ut 1865. När Alice ramlar ner i kaninhålet är inget längre sig likt. Vad händer med Maarja Talgre och hennes gäster Göran Everdal och Anneli Dufva när de går runt i Underlandet? Och vem är egentligen Alice? Programledare: Louise Epstein och Jenny Teleman

Marie Norin och Sigrid Undsets Jenny i Klassikerrummet

por Biblioteket

Biblioteket: Marie Norin och Sigrid Unsets roman Jenny i Klassikerrummet I poeten Marie Norins romandebut Kupa kliade det alltmer över hela kroppen på den instängde huvudpersonen. Nu är Norin tillbaka med dubbelromanen "Djuraffär" där obesvarad kärlek och inkontinens plågar ensamma män. Vi träffade henne för att tala om det tvetydiga relationen till instängda husdjur, dockors hemliga liv och den stora njutningen i att stryka i en text. Klassikerrummet läser "Jenny" från 1911, den norska författaren och nobelpristagaren Sigrid Undsets publika genombrott. Boken handlar om den unga kvinnliga konstnären Jenny som vill ta ödet i egna händer. Hon längtar efter den stora kärleken men samtidigt vill hon ta hand om sitt oäkta barn. Kunde en kvinna ostraffat förverkliga feministernas idéer är Undsteds fråga. Och vad tänker Maarja Talgre och hennes gäster Mark Levengood och Elin Claeson om bokens sorgliga slut? Programledare: Jenny Teleman

I poeten Marie Norins romandebut "Kupa" var bokens huvudperson instängd hos en obehaglig kvinna med makt. Det kliade allt mer och inget var säkert. Nu är Norin tillbaka med dubbelromanen "Djuraffär" där obesvarad kärlek plågar ensamma människor. Vi träffade henne för att tala om det tvetydiga relationen till instängda husdjur, dockors hemliga liv och den stora njutningen i att stryka i en text. Klassikerrummet läser "Jenny" från 1911, den norska författaren och nobelpristagaren Sigrid Undsets publika genombrott. Boken handlar om den unga kvinnliga konstnären Jenny som vill ta ödet i egna händer. Hon längtar efter den stora kärleken men samtidigt vill hon ta hand om sitt "oäkta" barn. Kunde en kvinna ostraffat förverkliga feministernas idéer är Undsteds fråga. Och vad tänker Maarja Talgre och hennes gäster Mark Levengood och Elin Claeson om bokens sorgliga slut? Programledare är Jenny Teleman

Sven Wernström - inte bara Trälarna

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

 - Barn har inga fria fantasier, de hittar inte på, utan bearbetar det vi ger dem, därför är det viktigt vad vi ger dom, säger Sven Wernström, barn- och ungdomsförfattare som skrivit mer än 100 böcker. Och Sven Wernström som fyller 85 i år är fortfarande lika upprörd över sociala orättvisor som han var för 40 år sen då han började skriva Trälarna, en romanserie som beskriver Sveriges historia under 1000 år ur ett klassperspektiv. - Det var Vilhelm Moberg som gav mig receptet på hur man skriver historiska berättelser: man ska inte skriva om det som har hänt, utan om det som kunde ha hänt.  Sven Wernström kom nyligen ut med romanen Ett författarliv som speglar hur det svenska välfärdssamhället byggdes upp för att sedan rivas ner.  Han är besviken över att arbetarklassen idag inte har några företrädare och därför saknar röst i debatten. - Ett författarliv är min sista roman, nu blir det inga fler större projekt utan jag koncentrerar mig på sångtexter och limerickar, sådant jag hinner göra färdigt innan jag dör, säger han helt osentimentalt.   I den lilla arbetslägenheten i Norrköping berättar Sven Wernström för Mia Gerdin om sitt författarliv, om musikens stora roll i hans liv – t ex cittraspelandet tillsammans med hel- och halvkändisarna i Citronilerna.  Han tar också fram sin luta för att sjunga egna sånger - och så blir det en och annan fräck limerick.

John Wray och litterära agenter

por Biblioteket

Biblio 20100111 John Wray och litterära agenter. Han skildrar schizofreni med saklighet och känsla i spänningsromanen Lowboy. Möt John Wray en av USAs unga författarlöften. Innan han publicerade sin första roman gjorde han som alla blivande författare i USA; skaffade sig en agent. En sådan måste ha lite varulv i sig för att göra ett bra jobb, säger han. Nu har allt fler svenska författare också agent, inte bara de som är kommersiellt framgångsrika. Hur jobbar en litterär agent? Och vad ska han eller hon ha för egenskaper? Biblioteket har träffat amerikanska Nicole Aragi, med författare som Junot Diaz och Jonathan Safran Foer i sitt stall. Vi har också frågat Åke Edwardson och Steve Sem-Sandberg vad deras agenter betyder för dem.

Han skildrar schizofreni med saklighet och känsla i spänningsromanen "Lowboy". Möt John Wray en av USAs unga författarlöften. Innan han publicerade sin första roman gjorde han som alla blivande författare i USA; skaffade sig en agent. "En sådan måste ha lite varulv i sig för att göra ett bra jobb", säger han. Nu har allt fler svenska författare också agent, inte bara de som är kommersiellt framgångsrika. Hur jobbar en litterär agent? Och vad ska han eller hon ha för egenskaper? Biblioteket har träffat amerikanska Nicole Aragi, med författare som Junot Diaz och Jonathan Safran Foer i sitt stall. Vi har också frågat Åke Edwardson och Steve Sem-Sandberg vad deras agenter betyder för dem. Programledare Anna Tullberg.

En taturerad dams memoarer - om Margareta Renberg

por Biblioteket

Biblio 20091221 Margareta Renberg: "En tatuerad dams memoarer" 2005 dog poeten och konstnären Margareta Renberg. I mitten av sjuttiotalet gavs En tatuerad dams memoarer ut. Den fick lysande recensioner. Upplagan sålde slut. Sen skrev Margareta Renberg inga fler diktsamlingar, men nu har Gunnar Harding av henens efterlämnade dikter sammanställt en andra , "Tröst för ett tigerhjärta". Katarina Wikars och Ise Indahl träffade Margareta Renberg i slutet av nittiotalet för programmet "Poeten som försvann" och sen sökte Katarina Wikars upp henne igen 2002 för att tala om hennes bilder.

"Jag skriver inte för att jag har så lätt för ord utan det är för att jag har svårt för ord som jag måste ibland…" 2005 dog poeten och konstnären Margareta Renberg. I mitten av sjuttiotalet gavs "En tatuerad dams memoarer" ut. Den fick lysande recensioner och upplagan sålde slut. Sen skrev Margareta Renberg inga fler diktsamlingar, men nu har Gunnar Harding av henens efterlämnade dikter sammanställt en andra , "Tröst för ett tigerhjärta" . Katarina Wikars och Lise Indahl träffade Margareta Renberg i slutet av nittiotalet för programmet "Poeten som försvann" och sen sökte Katarina Wikars upp henne igen 2002 för att tala om hennes bilder.

När översättningen blir lika stor som originalet, då...

por Biblioteket

Inte många tänker på att det är Karl Vennberg som har skrivit Franz Kafkas Processen på svenska. Att det är Lena Heymans språkkänsla som har hjälpt chilenaren Roberto Bolano att bli den han är i Sverige. Översättarna är litteraturens doldisar, jordemödrarna som hjälper texter att få liv i nya språkområden. Lars Hermansson diskuterar översättningens praktik och teori tillsammans med bland andra Lena Heyman, John Swedenmark, Marie Lundquist, Olof Hyllienmark och Manni Kössler. Bör en översättare ha en egen ton, eller kan hon vara en språklig kameleont? Vilken är skillnaden mellan tolkning och översättning, och vad kännetecknar en lyckad översättning?

Inte många tänker på att det är Karl Vennberg som har skrivit Franz Kafkas Processen på svenska. Att det är Lena Heymans språkkänsla som har hjälpt chilenaren Roberto Bolaño att bli den han är i Sverige. Översättarna är litteraturens doldisar, jordemödrarna som hjälper texter att få liv i nya språkområden. Lars Hermansson diskuterar översättningens praktik och teori tillsammans med bland andra Lena Heyman, John Swedenmark, Marie Lundquist, Olov Hyllienmark och Manni Kössler.  Bör en översättare ha en egen ton, eller kan hon vara en språklig kameleont? Vilken är skillnaden mellan tolkning och översättning, och vad kännetecknar en lyckad översättning?

Vilka Nobelpristagare är värda att läsa?

por Biblioteket

Många människor står beredda i bokhandeln och på biblioteken varje år när Svenska Akademiens tillkännagivande kommer. Årets Nobelpristagare i litteratur ska läsas, oavsett vem det blir. Andra bokläsare tycker att nobelpriset bara är något för de redan invigda. Pristagarna genom åren är fler än hundra. Men vem läser till exempel Theodor Mommsen idag? Och om man gör det, vad får man då? Vilka pristagare erbjuder omistlig läsning? Och hur bra är egentligen årets pristagare Herta Müller? Bibliotekets Louise Epstein diskuterar favoriter och besvikelser med författaren Stewe Claeson, bibliotekschefen Barbro Bolonassos och förläggarne Stefan Ingvarsson. Ett program av Louise Epstein och Anna Tullberg.

Frihet och modernism i mellankrigstidens Paris och lesbisk passion i Klassikerrummet

por Biblioteket

Biblio med Klassikerrum 20091120 Frihet och modernism i Paris Många litteraturintresserade har drömt om Paris under mellankrigstiden. Här hände det grejer. Modernistiska mästerverk skrevs och det var fullt möjligt att stöta ihop med författare som James Joyce, Gertrude Stein, Ernst Hemingway och Djuna Barnes. Biblioteket har läst några nyutkomna böcker som skrivits av dem som var med. Och Klassikerrummet handlar om Nattens skogar av Djuna Barnes . Romanen är numera kultbok, hyllad för sin sexuella öppenhet och rytmiska prosa. Men när den utgavs 1936 var den kontroversiell eftersom den skildrade lesbisk kärlek.

Många litteraturintresserade har drömt om Paris under mellankrigstiden. Här hände det grejer. Modernistiska mästerverk skrevs och det var fullt möjligt att stöta ihop med författare som James Joyce, Gertrude Stein, Ernst Hemingway och Djuna Barnes. Biblioteket har läst några nyutkomna böcker som skrivits av dem som var med. ”Shakespeare and Company” är den legendariska bokhandlaren Sylvia Beachs självbiografi och vi har svaret på varför hon skriver mer om James Joyce än om sig själv. Många har hört talas om Gertrud Stein men få har läst henne och nu finns hennes bok ”Paris, Frankrike” på svenska för första gången. Vi har läst den och funderat över hur hon gör när hon tänker. Medverkar gör poeterna Athena Farrokhzad och Hanna Nordenhök samt förläggaren Jonas Ellerström. Och Klassikerrummet handlar om ”Nattens skogar” av Djuna Barnes . Romanen är numera kultbok, hyllad för sin sexuella öppenhet och rytmiska prosa. Men när den utgavs 1936 var den kontroversiell eftersom den skildrade lesbisk kärlek. Därför hade den refuserats under många år. Den inte helt lättforcerade berättelsen bygger på den amerikanska författaren Djuna Barnes stormiga passionshistoria med skulptören Thelma Woods. Djuna Barnes räknas idag till de betydande modernisterna. Och nu är det inte bara hennes manliga kollegor som James Joyce och Ezra Pound som får uppmärksamhet. Gäster hos Maarja Talgre är Katarina Wikars och författaren Jonas Brun. Programledare: Louise Epstein

Biblioteket om Dag Solstad

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Dag Solstad är författaren som inte längre vill skriva romaner. Hans böcker har titlar som "Gymnasielärare Pedersens redogörelse för den stora politiska väckelsen som har hemsökt vårt land." När han nu har skrivit en icke-roman, Armand V, knyter han ihop  60-talet med samtiden. Hans egen programförklaring lyder: "Jag försöker finna ett  språk där det inte finns." Ulla Strängberg  tog en promenad med Dags Solstad i kvarteren kring Majorstua i Oslo där allt hände på  60-talet. I Klassikerrummet samtalar Mikael Timm med Jan Stolpe om nyöversättningen av Albert Camus Främlingen. Programledare är Maarja Talgre.

Steve Sem-Sandberg och De fattiga i Lodz

por Biblioteket

Biblio 20091116 Steve Sem-Sandberg intervjuas av Maarja Talgre Steve Sem-Sandberg har fått sitt stora internationella genombrott med De fattiga i Lodz. Romanen om det judiska getto som nazisterna inrättade i den polska staden har redan sålts till 16 länder, däribland USA, Storbritannien, Tyskland och Israel. Den har också nominerats till Augustpriset. Det är en roman om livet i den avspärrade stadsdelen, om det mördande slavarbetet och svältdöden, men också om överlevnad och livsvilja. Sem-Sandberg närgranskar också gettots av nazisterna tillsatta ledare Chaim Rumkowski och hans svårtydda roll. Trodde han på sin självvalda roll av räddare genom att göra gettot högproduktivt eller var han en medveten förrädare? Uppläsare: Helge Skoog.

Steve Sem-Sandberg har fått sitt stora internationella genombrott med "De fattiga i Lodz". Romanen om det judiska getto som nazisterna inrättade i den polska staden har redan sålts till 15 länder, däribland USA, Storbritannien, Tyskland och Israel. Den har också nominerats till Augustpriset. Det är en roman om livet i den avspärrade stadsdelen, om det mördande slavarbetet och svältdöden, men också om överlevnad och livsvilja. Sem-Sandberg närgranskar också gettots av nazisterna tillsatta ledare Chaim Rumkowski och hans svårtydda roll. Trodde han på sin självvalda roll av räddare genom att göra gettot högproduktivt eller var han en medveten förrädare? Steve Sem-Sandberg samtalar med Maarja Talgre. Uppläsare är Helge Skoog.

Biblioteket: På resa i tid och rum

por Biblioteket

Tjugo år sen murens fall och Felicitas Hoppe, Olga Tokarzcuk och Ioan Es Pop pratar om litteratur, resor och det fria ordet

Vad har hänt med författarna efter murens fall? Visst kan man skriva vad som helst men det är slut med stjärnstatusen, säger den rumänske poeten Ioan Es Pop. Vi har också träffat den polska författaren Olga Tokarczuk, vars roman ”Löparna” handlar om hur viktigt det är för den fria tanken och människan att ständigt hålla sig i rörelse. Hennes bok om resandet är en sinnesutvidgande färd mellan flygplatser och kuriosakabinett. Den kritikerrosade romanen ”Pigafetta”, av den tyska författaren Felicitas Hoppe, handlar om en världsomsegling med containerskepp. ”När jag fick mitt första litterära pris, lovade jag i stundens ingivelse att göra denna långa resa”, berättar Felicitas Hoppe för Bibliotekets Yvonne Ihmels. Intresset för murens fall ser författaren som ett stort spektakel. Programledare Louise Epstein och Anna Tullberg.

Juli Zeh och Buddenbrooks på sista sidan

por Biblioteket

Biblio 20091026 Juli Zeh, Bokcirkeln Buddenbrooks 4 I höst är det tjugo år sen muren föll och Biblioteket undrar i två program hur det har påverkat litteraturen i Europa. Fokus ligger på Tyskland men vi gör också intervjuer med författare från andra länder i det forna östblocket. Först ut är den tyska författaren Juli Zeh som skrivit flera kritikerrosade böcker. Bokcirkeln Buddenbrooks går i mål! Deltagarna Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider skiljs med viss sorg från boken och besvarar frågan vad de lärt sig av att läsa Thomas Manns berömda roman från 1901. Cirkelledare: Marie Lundström

I höst är det tjugo år sen muren föll och Biblioteket undrar i två program hur det har påverkat litteraturen i Europa. Fokus ligger på Tyskland men vi gör också intervjuer med författare från andra länder i det forna östblocket. Först ut är den tyska författaren Juli Zeh som skrivit flera kritikerrosade böcker. Flera av dem finns också på svenska. Hon är rätt trött på allt tal om murens fall och tycker att dagens problem med ökad övervakning av medborgarna är mer intressant att skriva och prata om. Yvonne Ihmels har träffat henne i Berlin och pratat om politik och litteratur. Bokcirkeln Buddenbrooks går i mål! Deltagarna Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider skiljs med viss sorg från boken och besvarar frågan vad de lärt sig av att läsa Thomas Manns berömda roman från 1901. Cirkelledare: Marie Lundström Programledare: Louise Epstein

Anne med ambitioner och Buddenbrooks förhållande till döden

por Biblioteket

Biblio 20091019 Anne på Grönkulla Bokcirkeln Buddenbrooks 3

- Jag drog ut på korståg, jag skulle bevisa att Montgomery var en stor författare och jag skulle ge upprättelse åt de miljontals flickor som fick höra att de läste usel litteratur! Det säger litteraturforskaren Gabriella Åhmansson som nyligen arrangerade en internationell konferens om Anne på Grönkulla som i år firar 100-årsjubileum i Sverige. Åsa Warnquist som var den andra konferensarrangören har precis kommit ut med boken Besläktade själar, en antologi där hon samlat in personliga vittnesmål från läsare i olika åldrar - från tonår till 80 +  - om Anne på Grönkullas betydelse för den egna utvecklingen.   Till konferensen i Uppsala kom litteraturforskare från hela världen. Bibliotekets Mia Gerdin var på plats och vet nu att Anne på Grönkulla må fylla 100 år i Sverige, men till Kina kom hon först på 80-talet. Där kan man ännu inte tala om ett segertåg, vilket man däremot kan göra i Japan där Annes skapare L M Montgomery blivit en litterär ikon.  Biblioteket rymmer även Bokcirkeln där författarna Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider tillsammans med Marie Lundström fortsätter diskutera Thomas Manns roman från 1901: Buddenbrooks.  Den här gången lägger de sig på sidan 533 och snöar in på Döden.

David Toscana och Ekonomisk oro i Bokcirkeln

por Biblioteket

iblioteket 12/10 09 ägnades den mexikanske författaren David Toscana och Bokcirkeln del 2 David Toscana är ett av den mexikanska prosans mest spännande namn idag. Han har brutit med den s k magiska realismen och är besatt av döden. Ulla Strängberg har träffat Toscana. I Bokcirkeln del två har de tre läsande författarna Göran Greider, Helena Henschen och Jonas Karlsson hunnit fram till sidan 433 i Thomas Manns roman Buddenbrooks om en förmögen borgerlig familjs nedgång och fall för mer än hundra år sedan. Men mycket av ekonomisk kris, utbrändhet och pliktmänniksor känner vi igen från vår egen tid. Cirkelledare är Marie Lundström och redaktör Maarja Talgre.

Ett av de mest spännande namnen i den nya latinamerikanska prosan är mexikanen David Toscana. Han bryter med den så kallade magiska realismen, som blev ett kännetecken på 1960-talet. Toscanas romaner utspelar sig i gränstrakterna mellan USA och norra Mexiko och flödar av svart komik och det karga landskapets udda karaktärer. Döden är ett återkommande tema. I den nya romanen, "Den siste läsaren", hittas en död flicka i en uttorkad brunn. Ulla Strängberg har träffat David Toscana och undrar varför han är besatt av livets upphörande. Bokcirkeln är i full gång och de tre läsande författarna Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider knådar sina hjärnor med turerna hos familjen Buddenbrooks! Häng med in i Thomas Manns runt hundra år gammal berättelse om sådant vi tampas med också idag: Ekonomisk oro, omöjlig kärlek, själsliga kriser och utbrända pliktmänniskor. Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Anna Tullberg

Biblioteket Special:Herta Müller 2009-10-11 kl. 16.00

por Biblioteket

I ett 45 minuter långt porträtt får vi träffa Herta Müller i hemstaden Berlin, höra Nobelpristagaren berätta öppenhjärtigt om sin uppväxt, om exakt hur förtrycket såg ut i diktaturens Rumänien - och om det skåp där hon sparar särskilt intressanta ord som hon klippt ut ur Ikea-kataloger och andra källor. Producent är Yvonne Ihmels och programmet sändes första gången 2005. Dessutom får vi höra Gunnar Bolins exklusiva intervju med Hertha Müller - mindre än en timme efter det att hon fick besked om att hon blev årets Nobelpristagare - och Akademiens ständige sekreterare, Peter Englund, om hennes sätt att skildra samtidens historia. Programledare för Biblioteket är Louise Epstein.

Om årets Nobelpristagare i litteratur 2009-10-08 kl. 07.00

por Biblioteket

Kulturradion om årets Nobelpristagare i litteratur Samtal om Herta Müllers författarskap med uppläsningar. Intervju med Herta Müller, reporter Gunnar Bolin. Intervju med översättaren Karin Lövdahl, reporter Lars HErmansson. Rapport från presskonferensen i BErlin från Per Eurenius, korrespondent. Programledare Louise Epstein

Aris Fioretos och Säsongspremiär för Bokcirkeln

por Biblioteket

Biblio 20091005 Fioretos Bokcirkeln Buddenbrooks 1 Vi har träffat Aris Fioretos som har skrivit en av höstens bästa böcker "Den siste greken" en bok om Greklands historia från branden i Smyrna till 1960-talets gästarbetare. Vi pratade om ensamhet, mittpunkter och vitsen med att minnas det förflutna. Häng med Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider in i en runt hundra år gammal berättelse om sådant vi dras med också i vår tid: Lågkonjunktur, krisande äktenskap, inre slitningar, irrationella förälskelser.20 år efter Berlinmurens fall läser Bokcirkeln en tysk, tjock klassiker om en familjs förfall: Thomas Manns Buddenbrooks. Cirkelledare är Marie Lundström.

Bokcirkeln är programmet som läser böckerna vi borde ha läst med författare alla borde få träffa. Häng med Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider in i en runt hundra år gammal berättelse om sådant vi dras med också i vår tid: Lågkonjunktur, krisande äktenskap, inre slitningar, irrationella förälskelser.20 år efter Berlinmurens fall läser Bokcirkeln en tysk, tjock klassiker om en familjs förfall: Thomas Manns Buddenbrooks. En 25-årings debutroman från 1901, som starkt bidrog till att Thomas Mann fick nobelpriset 1929. Cirkelledare är Marie Lundström. Vi har också träffat Aris Fioretos som har skrivit en av höstens bästa böcker "Den siste greken" en bok om Greklands historia från branden i Smyrna till 1960-talets gästarbetare. Vi pratade om ensamhet, mittpunkter och vitsen med att minnas det förflutna. Programledare: Louise Epstein

Willy Kyrklund

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Den vanmäktige mannen, den maktlösa kvinnan och den sig själv befullmäktigade människan. Göran Sommardal försöker få någonting sagt om författaren själv, med hjälp av Ida Börjel och Claes Wallin. Uppläsare: Anita Ekström och Evan Storm

Kulturradion Bokmässan i Göteborg 20090927 2009-09-27 kl. 14.03

por Biblioteket

Klassikerrummet - Carin Mannheimer, dramatiker och Mattias Berg diskuterar Victoria Benedictssons roman "Pengar" med programledaren Maarja Talgre. Romanen kom 1888 och angriper med humor och ilska det lagliga kvinnoförtrycket i dåtidens Sverige. Mässan 25 år hur blev det så här? Bok- och Biblioteksmässan firar 25-års jubileum. Samtal om mässan förr och nu, vad hände med kritiken, bojkotterna och skandalerna? Svante Weyler, förläggare, fd. förlagschef och fd. kulturchef och utrikeskorrespondent SR samt Anna Falck, VD för Bok- och Biblioteksmässan pratar om mässans 25-åriga historia med Elin Claeson och Karsten Thurfjell Hur överlever man 4 dagar på mässan? Rolf Classon, serietidningsguru, startade Galago 1979 och har sedan dess drivit både Tago Förlag och Kartago Förlag berättar hur man överlever 4 dagar i mässvimlet, tips och råd till nästa gång! Samtal med Elin Claeson och Karsten Thurfjell. Programledare: Marie Lundström och Maarja Talgre

Bokradion 20090926 1404 2307 2009-09-26 kl. 15.00

por Biblioteket

Novellpriset delas ut! Pristagaren avslöjas, Sveriges Radios VD Mats Svegfors delar ut 25 000:- till den vinnande författaren. Smaka på litteraturen med Karsten Thurfjell. Århundradets kärlekssaga: Författaren och kritikern. Hat, förakt, ömsesidigt beroende. Respekt? Vad tänker författarna om landets proffsläsare? Vad ska författarna ha dessa utrotningshotade specialister och ofärdiga diversearbetare till? Författaren Kajsa Ingemarsson diskuterar med kritikern och författaren Fredrik Sjöberg samt Expressens kulturchef Björn Wiman. Samtalet leds av Marie Lundström. Programledare Elin Claeson och Karsten Thurfjell

Kulturradion bokmässan Göteborg 20090925 1404 2212 2009-09-25 kl. 12.00

por Biblioteket

Så fort det talas om kunskap och bildning blir stämningen lätt upprörd, eftersom allt urval också är ett rangordnande. Men världen blir allt mer globaliserad och det innebär kanske att innehållet i bildningen måste förändras. Vad skulle hända om vi började läsa något annat än vita män från Sverige, England och USA? Frågorna är många när Louise Epstein samlar skribenten Johan Hakelius, författaren Gabriella Håkansson och litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Det blir också poesi med poeten Johannes Anyuru som gärna blandar hiphop med Homeros. Anyuru läser högt ur sin senaste bok och pratar med Mia Gerdin om varför han tycker om att blada högt och lågt och varför Göran Sonnevi och The Latin Kings är lika lätta att inspireras av. Programledare Louise Epstein och Mia Gerdin

Kulturradion bokmässan Göteborg 20090924 2212 2009-09-24 kl. 12.00

por Biblioteket

Under rubriken "Romanens formvärld" frågar vi oss: vad är en roman idag? Vilken är dess roll och plats - nu och i framtiden? Vad är det i vår tid som gör att romanen debatteras just nu? Och kan man verkligen ställa krav på hur en roman ska vara? Medverkar i samtalet gör författarna Stewe Claeson, Kerstin Ekman, Martina Lowden och Daniel Sjölin. Därefter kommenterar förläggarna Stephen Farran-Lee och Dorotea Bromberg författarnas syn på romanen. Programledare Anneli Dufva och Gunnar Bolin

Spanskt

por Biblioteket

Spanskt - Bernardo Atxaga, Nuria Amat och Carlos Ruiz Zafón om mystik, minne och kärleken till böcker.

Biblioteket  tar en titt på aktuell litteratur från Spanien. Vi fångade den baskiske författaren Bernardo Atxaga på blixtvisit i Stockholm och pratade om  drömmar och minnen. Hans brett upplagda roman Dragspelarens son spänner över  trettiotalets inbördeskrig, Francofascismen  och motståndsrörelsen som  delvis urartat i  terrorism.  Här återvänder han till  den fiktiva byn Obaba som har mycket gemensamt med hans egen hemby. Romanen är också en kärleksförklaring till  den värld som inte längre finns, och de ord som är döda. ”Jag ser på min barndoms ord och sånger som på en främmande planet,” säger han.  Spansk-katalanska Nuria Amat  bor i Barcelona.  I dagarna kommer  Det mest privata i svensk översättning av Marika  Gedin.  Det  är en skildring av en  ungkvinnas uppväxt i ett högborgerligt intellektuellt hem och hennes kamp för att hitta sitt eget språk ”I mina senaste  böcker förekommer alltid kvinnor som skriver oläsliga böcker som ingen läser,” säger hon i ett samtal i hennes bibliotek,  från början ett garage som rymmer en hel del förstaupplagor av  latinamerikanska författare. Till skillnad från Nuria Amat understryker  succéförfattaren Carlos Ruiz Zafón  berättelsens centrala roll.  ”Det finns andra författare som mer skriver om själslivet där det egentligen inte händer något alls," säger han som fortsatt sitt romanbygge och den planerade kvartetten om  Barcelona med Ängelns lek. Red Ulla Strängberg.

Monika Fagerholm med språket som vapen

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Det svensktalande Finland har alltid satt litteraturen högt - en minoritets vapen i kampen för sitt språk och sin kultur. Men hur mår den finlandssvenska litteraturen bortom identitetssökandet? Jenny Aschenbrenner tar båten över Östersjön och träffar Nordens främsta flickskildrare Monika Fagerholm hemma i Ekenäs i hjärtat av svenskfinland. Hon berättar om hur hon använder språket som en protest mot det rena sökandet efter identitet, men också om sin nya roman "Glitterscenen", uppföljaren till prisade "Den amerikanska flickan". Från nordliga svenskbygden Österbotten rapporterar poeten Ralf Andtbacka, som samlar både på Eiffeltorn och på ord. Han pratar om en aldrig sinande ström av litterär kreativitet. I Helsingfors möter vi 24-åriga Emma Juslin som i sin tredje roman skildrar svikande mödrar och det finlandssvenska språkets helande kraft. Medverkar gör också Ulrika Nielsen som visserligen bor i Sundbyberg men ändå anses tillhöra den finlandssvenska litteraturen och en av dem som står för förnyelse. Programledare Jenny Aschenbrenner

Kerstin Ekman och ”Dr Jekyll och Mr Hyde”

por Biblioteket

Biblio 090907 Kerstin Ekman och Dr Jekyll och Mr Hyde. Intervju med Kerstin Ekman aktuell med romanen Mordets praktik. Klassikerrummet om Robert Louis Stevensons roman Dr Jekyll och Mr Hyde.

Han kallar sig för den ideale läsaren, läkaren Pontus Revinge. Han har fått Hjalmar Söderbergs bok Doktor Glas på hjärnan. I Revinges förvridna värld behöver man inte förhålla sig till en moral, inte så länge man har en ask med kaliumcyanid i fickan... Möt Kerstin Ekman och hör om hennes version av doktorn som utnyttjar sin makt som herre över liv och död i nya romanen "Mordets praktik". I Klassikerrummet diskuterar Göran Everdahl och Mats Arvidsson Robert Louis Stevensons "Dr Jekyll och Mr Hyde" med Maarja Talgre. Boken om den trevlige doktor Jekyll, som uppfinner ett elixir för att kunna locka fram sin nattsida Hyde, kom redan 1886 och har filmats 123 gånger. Författaren ville visa att varje människa rymmer både ondska och godhet, men ofta har allegorin tolkats som en guide till det viktorianska samhället eller som ren skräckromantik. Programledare Anna Tullberg.

Biblioteket med Klassikerrummet: Kerstin Strandberg och Gullivers resor

por Biblioteket

Biblio 090831 Kerstin Strandberg och Gullivers resor. Intervju med Kerstin Strandberg aktuell med romanen Silkespappersmönstret. Sedan Klassikerrummet om Johanthan Swifts roman Gullivers resor.

Kerstin Strandberg är en av Sveriges mest originella författare. Sedan debuten 1967 har hon gett ut en mängd böcker, alla fulla av överraskningar och skrivna på ett klart språk. Hon återanvänder ofta sina romanpersoner och låter läsarna upptäcka nya sidor hos dem i nästa bok. Nyligen kom hennes elfte roman ”Silkespappersmönstret” som är en fristående berättelse om familjen Haverdalius i  Lund. Louise Epstein har träffat Kerstin Strandberg och pratat om självförtroende, berättande och konstruktionen av en roman. Klassikerrummet handlar om ”Gullivers resor” av Jonathan Swift som de flesta idag tänker på som barnbok. Boken handlar om skeppsläkaren Gulliver som lider skeppsbrott och blir fånge i Lilliputtarnas land. Men ursprungsversionen som kom 1726 var inte alls riktad till barn utan den var en besk samhällssatir för vuxna.  På 1700-talet kunde det vara farligt att kritisera samhället öppet även i västvärlden och därför valde författaren att angripa de sociala missförhållandena på Irland i allegorins form. Gäster hos Maarja Talgre är Mattias Berg och Claire Wikholm.

Om att drunkna - möte med danske författaren Carsten Jensen

por Biblioteket

Biblio 20090824 Carsten Jensen. Mia Gerdin intervjuar den danske författaren Carsten Jensen i hans hem i Köpenhamn

"Jag älskar att berätta historier", säger Carsten Jensen vars roman Vi, de drunknade har sålt i över 100.000 exemplar i hemlandet Danmark. Den myllrande berättelsen från sjöfartsstaden Marstal har också blivit en stor framgång i många andra länder – t ex i Sverige.  Jensens senaste roman, Sista resan, kom nyligen ut på svenska, och handlar om en verklig person, marinmålaren Carl Rasmussen som omkom på ett mystiskt sätt då han var på hemväg med båt från Grönland. Även Sista resan utspelar sig delvis i Marstal och är även den en historisk roman, precis som föregångaren, men säger Carsten Jensen ”jag visste hela tiden att Sista resan inte skulle bli en lika stor succé som Vi, de drunknade, för det är en helt annan typ av roman som koncentrerar sig på ett enda öde". Kulturradions Mia Gerdin har träffat Carsten Jensen i hans hem i Köpenhamn, och även om han själv aldrig varit sjöman (det var däremot hans far) så har han rest över hela världen vilket syns i hans hem. Här finns både vackra och egenartade föremål, t ex sex tiggarmunkar i miniatyrformat från Burma (fick smugglas ut via Thailand), träskulpturer och masker från Papua Nya Guinea, ett bockhorn från Marocko och en drakprydd piedestal från Tibet - för att bara nämna något. Just nu arbetar Jensen på en ny bok, den utspelar sig i nutid och tar sin utgångspunkt hos danska soldater i Afghanistan.

Serbisk poesi på liv och död

por Biblioteket

"Kriget började med orden", säger den exilserbiske poeten Refik Licina som i höst debuterar på svenska. Jörgen Gassilewski intevjuar honom men åker framför allt till Serbien och möter mörka nationella myter, genialt feministiskt motstånd och frågar om demokratin kommit till Serbien. Mycket har hänt i landet på senare år och en poet som personifierar förändringen är Dubravka Djuric. Innan hon slog igenom skulle poeten vara man, fullständigt ointellektuell, gärna lantlig, en nationellt sinnad visionär som aldrig talade om sina dikter. I dag är poeten snarast en urban internationellt inriktad kvinna som är kritisk och skriver experimentellt. Medverkande: Refik Licina, Vasko Popa, Miodrag Pavlovic, Dubravka Ðuric, Ana Zekonja, Danica Pavlovic och Ljiljiana Jovanovic.

KR Temavecka The art of shopping 22 juni 2009-06-22 kl. 13.00

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Hemma hos Paul Auster och Siri Hustvedt

por Biblioteket

Hemma hos Paul Auster och Siri Hustvedt USA:s mest kända författarpar är förmodligen Paul Auster och Siri Hustvedt. Paul Auster, mannen bakom bland mycket annat romanerna i New York-trilogin från mitten av 1980-talet. Gift med Siri Hustvedt, som med sin förra roman Vad jag älskade fick sitt stora internationella genombrott. Marie Lundström är hemma hos de båda i sekelskifteshuset i Brooklyn, New York, där de sedan länge bor. Hör en unik parintervju om kärlek, hemmets skötsel, hur de hjälper varandra med skrivandet, deras olika arbetsmetoder och gemensamma vardag - och hur de egentligen träffades för mer än 28 år sedan.

Hur lever två författare ihop? Myten om det skapande paret har under modern tid personifierats av franska Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir. USA:s nu levande mest kända författarpar är Paul Auster och Siri Hustvedt. Paul Auster, det snygga egensinniga geniet, mannen bakom bland mycket annat romanerna i New York-trilogin från mitten av 1980-talet. Gift med Siri Hustvedt, som med sin förra roman Vad jag älskade fick sitt stora internationella genombrott. Marie Lundström har varit hemma hos de båda i sekelskifteshuset i Brooklyn, New York, där de sedan länge bor. Hör en unik parintervju om kärlek, hemmets skötsel, hur de hjälper varandra med skrivandet, deras olika arbetsmetoder och gemensamma vardag - och hur de egentligen träffades för mer än 28 år sedan.

Sommarläsning förströdda stunder i skuggan

por Biblioteket

Bibl 20090608 Om sommarläsning. Biblioteket undersöker om det finns litteratur som passar bäst för den slöa ljusa säsongen och om läsning på sommaren skiljer sig från annan läsning. Vi har pratat med författarna Göran Greider, Hassan Loo Sattarvandi och Isobel Hadley-Kamptz, och med hjärnforskaren Per Hamid Ghatan och med Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap. Tips, minnen och reflektion! Ett program av Louise Epstein

Strax semester och tid att packa. Baddräkter, metspön, hinkar och böcker. Det finns gott om dilemman när böckerna skall väljas. Skall vi satsa på fördjupning eller underhållning? Är det bäst med struktur och plikt, eller är det de slumpmässiga bokvalen som göra oss glada? Biblioteket undersöker om det finns litteratur som passar bäst för den slöa ljusa säsongen och om läsning på sommaren skiljer sig från annan läsning.  Vi har pratat med författarna Göran Greider, Hassan Loo Sattarvandi och Isobel Hadley-Kamptz, och med hjärnforskaren Per Hamid Ghatan och med Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap. Tips, minnen och reflektion! Ett program av Louise Epstein

Olof och Lena Landström ger plats för fantasin. "Rött och svart" i Klassikerrummet.

por Biblioteket

Bibl 20090601 Olof och Lena Landström, Klassikerrummet. Bilderboksskaparna Olof och Lena Landström intervjuas av Anna Tullberg. I Klassikerrummet diskuterar Anna Karin Palm och Mikael Timm Rött och svart med Maarja Talgre.

Böckerna om pojken Nisse eller fåren Bu och Bä har många fans i alla åldrar. Författarna och konstnärerna Olof och Lena Landström är mästare på samspelet mellan text och bild. I deras bilderböcker lämnas precis lagom mycket utrymme åt läsarens egen fantasi för att man ska ha lust att läsa böckerna många gånger. Nu kommer "Piggor och suggor". Hur går det till när de gör sina böcker? Och var får de sina idéer ifrån? Vi har gjort ett arbetsplatsbesök. En annan litterär arbetsplats är tidskriften OEI, som blev Årets kulturtidskrift 2008. Vi har varit med på ett redaktionsmöte för att undersöka hur det går till när de planerar ett nytt nummer. Klassikerrummet ägnas ett av den franska litteraturens mästerverk; "Rött och svart" av Stendhal. Den utkom 1830 och beskriver en ung strebers uppgång och fall och hans glödande passion för kvinnor och makt. Men den handlar också om drömmarna, klasstriderna och den politiska opportunismen i restaurationens Frankrike. Författaren satsade sin samlade livserfarenhet och sitt krossade hjärta i projektet och skrev en roman som är modern än idag. Maarja Talgres gäster är Mikael Timm och författaren Anna Karin Palm. Programledare: Anna Tullberg

Asli Erdogan och Klassikerrummet om "En dag i Ivan Denisovitjs liv"

por Biblioteket

Bibl 20090525 Asli Erdogan, Klassikerrummet Den turkiska författaren Asli Erdogan intervjuas av Anneli Dufva. I Klassikerrummet diskuterar Göran Sommardal och Jelena Jangfelt En dag i Ivan Denisovitjs liv av Alexandr Solsjenitsyn tillsammans med Maarja Talgre

Den turkiska författaren Asli Erdogan debuterade i mitten på 90-talet men det är på senare år som hon fått sitt genombrott. Romanerna "Staden med den röda kappan skrev" och "Den mirakulöse mandarinen" som kom på svenska för ett tag sen har blivit mycket uppmärksammade. Hon är född 1967 i Istanbul och har varit aktiv i turkiska PEN. Hon väcker, som kvinna och intellektuell, motstridiga känslor i sitt hemland.Anneli Dufva träffade Asli Erdogan när hon besökte Stockholm och talade med henne om barndom, skrivande, EU och kvinnans roll. Klassikerrummet ägnas den nyligen avlidne Aleksandr Solsjenitsyns självbografiska debut "En dag i Ivan Denisovitjs liv". Boken om livet i ett sovjetiskt fångläger har blivit en milstolpe inom den ryska litteraturen och gav författaren tiotals miljoner läsare. Nu har den kommit i ny svensk pocket. Maarja Talgres gäster är den ryska sångerskan Jelena Jangfeldt och Göran Sommardal. Programledare: Louise Epstein

Biblioteket: Först var det mörkt, sedan kom bilderna.

por Biblioteket

Ett program om Anna Höglund av Göran Sommardal

Först kom Jaguaren, en bok om fantastiska förvandlingar av Ulf Stark, men där minnet av Anna Höglunds teckningar är lika starkt som textförfattarens verser. Och sedan dess en rad samarbeten mellan Höglund och Stark: Den svarta fiolen, Min syster är en ängel, Lille Asmodeus, Liten, Hönsfjäderskorna, Kan du vissla Johanna. Anna Höglund har också tecknat till Barbro Lindgrens texter: Nu är vi jobbarkaniner, Nu är vi gorillor låssas vi, Gogos vita barn. Och så har hon gjort sina egna. Först kom Först var det mörkt, en skapelseberättelse, och sedan bl.a. de fyra böckerna om Mina och Kåge, och de fyra böckerna tillsammans med Gunnar Lundkvist om Igelkotten och Mullvaden. Och nu ska vi få veta den inbildade sanningen

Charles Baudelaire den dystre dandyn

por Biblioteket

Ett program om den franske poeten Charles Baudelaire av Maarja Talgre

Trots sin dysterhet, eller kanske delvis tack vare den, har den franske poeten Charles Baudelaire fortsatt inspirera andra berömda poeter, tonsättare och vanliga läsare.Hans diktsamling Onda blommor från 1857 blev banbrytande och delvis förbjuden när den kom. Baudelaire dömdes för osedlighet och hädelse och förblev bitter livet ut. Den dystre dandyn missbrukade droger och dog i förtid utan att veta att han var ”den lyriska modernismens fader”. Maarja Talgre gör ett kärleksfullt porträtt av den förgrämde poeten med hjälp av uppläsaren Staffan Göthe och DN:s litteraturkritiker, professor Anders Cullhed.

Gåtfulla samband med Richard Brautigan och dags att ta farväl av Alberte

por Biblioteket

Gåtfulla samband med Richard Brautigan och dags att ta farväl av Alberte. Reportage om den amerikanske författaren Richard Brautigan. Hans bok Gräsmattans hämnd kommer nu på svenska i översättning av Jonas Ellerström som intervjuas precis som översättaren Caj Lundgren, som översatte Brautigan på 1970-talet. Medverkar gör också läsarna Ingar Brinck, filosof på Lunds universitet och Marina Milojkovic, som studerar media och kommunikation på Göteborgs universitet. Sista delen av Bokcirkeln, där Leif GW Persson, Anna Hallberg och Agneta Klingspor diskuterar Cora Sandels Alberte-trilogi i översättning av Gunbritt Sundström.

Den amerikanske författaren Richard Brautigan har kallats mild absurdist. När han skrev ville han göra drömmar verkliga. Det märks inte minst i hans egensinniga roman ”Öringfiske i Amerika”, som kom ut 1967 och blev hans stora genombrott. Efter några framgångsrika år tog han livet av sig, 49 år gammal. Nu kommer novellsamlingen ”Gräsmattans hämnd” för första gången på svenska. Biblioteket har träffat både unga och gamla Brautiganfans. Och så är det final i Bokcirkeln! Sista bladet i Cora Sandels tjocka Alberte-trilogi är vänt och författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg står inför fullbordat verk. Hur har det varit att läsa tillsammans i sex veckor? Vad har de lärt sig? Cirkelledare är Marie Lundström.Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg.

Humor och allvar med Ulf Karl Olov Nilsson och Alberte brottas med en skräckinjagande mängd anteckningar

por Biblioteket

Ulf Karl Olov Nilsson är inte bara psykolog - han har också kallats en av landets roligaste poeter. Den nya diktsamlingen Barndomstolen visar prov på både humor och djupaste allvar. Bibliotekets reproter Jon Jordås åkte till mottagningen i Göteborg och pratade med Ulf Karl Olov Nilsson om människovärde och Hollands undergång. Bokcirkeln tar sig an sista boken i Cora Sandels Alberte-trilogi. I romanen Bara Alberte sitter vår huvudperson med lösa lappar plus en skräckinjagande mängd anteckningar och undrar om det kan bli någon bok av alltihop. Författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg ger Alberte sina bästa råd om hur man kommer igång att skriva och får boken klar. Cirkelledare är Marie Lundström

Ulf Karl Olov Nilsson är inte bara psykolog - han har också kallats en av landets roligaste poeter. Och precis som många i sin generation blandar han gärna olika stilar och tonfall. I den nya diktboken Barndomstolen undersöker han begreppet värde, och ställer flera obehagliga frågor som t ex vad är ett barn  värt i reda pengar?    Han gör det, språkmaterialist som han är, genom att undersöka, och inventera de många sammanhang där ord som ”värde”, ”värdering”, ”värdefull” och ”värdelös” förekommer. Vi åkte till mottagningen i Göteborg och pratade med UKON om människovärde och Hollands undergång.Bokcirkeln tar sig an sista boken i Cora Sandels Alberte-trilogi. I romanen Bara Alberte sitter vår huvudperson med lösa lappar plus en skräckinjagande mängd anteckningar och undrar om det kan bli någon bok av alltihop. Författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg ger Alberte sina bästa råd om hur man kommer igång att skriva och får boken klar. Cirkelledare är Marie LundströmProgramledare: Louise Epstein

Angela Carter litterär feministisk terrorist och Alberte blir gravid

por Biblioteket

Angela Carter och bokcirkeln del 4

Surrealism. Dystopi. Gotik. Magisk realism. Ja, vad var det egentligen för berättelser hon skrev, den brittiska författaren Angela Carter.Hon var feminsit, marxist, ateist. ”En medelålders kultiverad engelska med mild stämma som svor som en borstbindare när hon blev upprörd.” Snart kommer hennes sista roman, Wise children, ut på svenska. Där får vi möta de gamla baletthopporna i Brixton, Dora och Nora och deras i allra högsta grad konstruerade familj, man tar vad man har. Häromåret gavs Den nya Evas passion ut, som handlar om ett USA i sönderfall, sex, sekter och sterila öknar. Angela Carters har blivit en kultförfattare och får ständigt nya läsare, men är relativt okänd i Sverige. Har tiden äntligen kommit i fatt henne undrar Katarina Wikars. Och sedan Bokcirkelns Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg, som gosar med de grundläggande och luddiga begreppen manligt och kvinnligt när de läser ut andra boken i Cora Sandels Alberte-trilogi, Alberte och friheten.  ”Jag tror att de flesta kvinnor kan känna igen sig i Albertes ambivalens inför familjebildning och äktenskap”, säger Agneta Klingspor. ”Alberte känner tvånget, trycket från tvåsamheten samtidigt som hon längtarefter att ha någon att vara med. I hennes fall betyder kärleken att böjasig, foga sig och jag tror att kvinnor kan känna den starka motstridigheten inför ett förhållande än idag”.  Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Katarina Wikars

Biblioteket med Bokcirkeln

por Biblioteket

Biblioteket med Bokcirkeln. Intervju med författaren Naja Marie Aidt. Producent: Ulla Strängberg. I Bokcirkeln träffas författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg för tredje gången och kastar sig över andra boken i Cora Sandels Alberte-trilogi: Alberte och friheten. Ämnet för dagen är Kärlek. Cirkelledare är Marie Lundström.

Biblioteket har träffat den danska författaren Naja Marie Aidt som fick Nordiska Rådets pris  2008 för novellsamlingen Babian. Det är en samling mörka noveller som ger en bild av det samtida Danmark på toppen av den ekonomiska högkonjunkturen. På  en rå och  precis prosa skildrar hon  stressen, självupptagenheten, kroppsfixeringen och våldet.  Aidt ville undersöka  hur det kunde komma sig att  så många kände sig pressade när de hade det så gott materiellt ställt. Den öppna rasismen under Pia Kjaersgaard  fick henne att fundera över varför överflödet inte ledde till generositet mot andra. Ulla Strängberg mötte en författare som gärna talar politik, men som allra helst skriver poesi. I Bokcirkeln har författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg nu läst halva Cora Sandels Alberte-trilogi. Ämnet för dagen är kort och gott kärlek. Cirkelledare: Marie Lundström.

Kulturradion Harold Pinter 2009-04-10 18:15 2009-04-10 kl. 19.00

por Biblioteket

Kulturradion om Harold Pinter I vintras gick Nobelpristagaren i litteratur 2005 Harold Pinter bort vid 78 års ålder. Idag fylls Kulturradion av engelska röster om teatermannen Pinter. Han började som skådespelare inom repertoarteatern på Irland och i England och erfarenheterna från scenen, minnesbilder från uppväxten i Hackney och vardagliga iakttagelser ligger till grund för hans dramatik. Kulturredaktionen återutsänder idag Kerstin Berggrens porträtt av Harold Pinter, ett program som gjordes i anslutning till Nobelpriset. I programmet medverkar teaterkritikern Michael Billington som skrivit den stora biografin om Pinter och även skådespelarna Lindsay Duncan, Douglas Hodge och kritikern Benedict Nightingale. Kulturradion Långfredag 10 april kl 18.15 i P1 Kulturradion Påskdagen 12 april kl. 16.03 i P1

Barn i moralisk konflikt och i Bokcirkeln försöker Alberte dränka sig.

por Biblioteket

Biblioteket med Bokcirkeln Vi träffar den norske barnboksförfattaren Stian Hole. Både vuxna och barn älskar hans bilderböcker om sexårige Herman, som funderar mycket över livet. Vi har också undersökt hur barnens ansvar ser ut i ett samhälle där individens roll blir allt viktigare. Bokcirkeln har till andra träffen läst ut Cora Sandels roman Alberte och Jakob. Vad säger författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg om Albertes självmordsförsök?

På senare år har det blivit vanligare att skildra svåra val i böcker för mellanstadiebarn. Skall jag bo med mamma eller pappa när de skiljt sig? Eller som i Lise Indahls ”Den osynliga” fly till skogs med en illegal flyktig. Vi har undersökt hur barnens ansvar ser ut i ett samhälle där individens roll blir allt viktigare. ”Jag skriver om mig. Du läser om dig”. Ja, så säger den innovative och prisbelönte norske barnboksförfattaren Stian Hole.  Både vuxna och barn älskar hans bilderböcker om sexårige Herman, som funderar mycket över livet. Vi har träffat Stian Hole i Oslo.   Vi mediterar också över en svårtillgänglig favorit. Ulf Löfgrens ”Det underbara trädet”. Bokcirkeln har till andra träffen läst ut Cora Sandels roman Alberte och Jakob. Vad säger författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg om Albertes självmordsförsök? ”Hon älskar ju egentligen livet. Och just därför att hon älskar livet så hatar hon det liv hon tvingas leva”, säger Leif GW Persson.Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Anna Tullberg och Louise Epstein

Den misstänksamme detektiven W G Sebald, Bokcirkeln är tillbaka och Leif GW Persson blir drabbad

por Biblioteket

Biblioteket Den tyske författaren W G Sebald och Bokcirkeln del 1 Alberte Nu är den efterfrågade programpunkten Bokcirkeln tillbaka. I vår med författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg. Bokcirkeln träffas sex måndagar i rad och klämmer norskfödda Cora Sandels tre romaner om Alberte, skrivna 1926-1939. Men Biblioteket handlar också om den tyske författaren W. G Sebald som skrev originella essäer om historia, resor och sammanträffanden. Flera av hans böcker finns redan på svenska och nu kommer också essädebuten Svidel. Känslor. Biblioteket gör en guidad tur genom Sebalds böcker för att besvara frågan om han är lika bra som sitt rykte.

Och inbjudna att läsa Cora Sandels böcker om Alberte är författarna Agneta Klingspor, Leif GW Persson och poeten Anna Hallberg. Bokcirkeln träffas sex måndagar i rad och klämmer norskfödda Cora Sandels trilogi skrivnen 1926-1939. - Jag är drabbad av Albertes liv. Man mår dåligt för att hon mår dåligt och det tyder på att det är en bra bok, säger Leif GW Persson. Cirkelledare är Marie Lundström. Men Biblioteket handlar också om den tyske författaren W. G Sebald som skrev originella essäer om historia, resor och sammanträffanden. Hans böcker blandar fiktion och verklighet på ett oroande sätt. Sebald har många fans, men hans böcker är inget för stressade. Det krävs tålamod och lugn för att uppskatta mångtydigheten i hans texter. Flera av hans böcker finns redan på svenska och nu kommer också essädebuten ”Svidel. Känslor”. Biblioteket gör en guidad tur genom Sebalds böcker för att besvara frågan om han är lika bra som sitt rykte.Programledare: Louise Epstein och Jenny Teleman

Biblioteket 20090323 2009-03-23 kl. 15.00

por Biblioteket

Biblioteket hemma hos Philip Roth Den amerikanska författaren Philip Roth debuterade för 50 år sedan och publicerar i år sin trettionde bok. Han brukar kallas för en av de största amerikanska författarna efter andra världskriget och är en ständigt tippad nobelpriskandidat. I vår kommer hans tjugoåttonde bok Exit Ghost, Vålnaden försvinner, ut på svenska. Marie Lundström har träffat Philip Roth hemma i hans hus i Connecticut i USA.

Biblioteket 2009-03-23 14:03 2009-03-23 kl. 14.00

por Biblioteket

Biblioteket hemma hos Philip Roth Den amerikanska författaren Philip Roth debuterade för 50 år sedan och publicerar i år sin trettionde bok. Han brukar kallas för en av de största amerikanska författarna efter andra världskriget och är en ständigt tippad nobelpriskandidat. I vår kommer hans tjugoåttonde bok Exit Ghost, Vålnaden försvinner, ut på svenska. Marie Lundström har träffat Philip Roth hemma i hans hus i Connecticut i USA.

Biblioteket hos tandläkare Alaa al Aswany

por Biblioteket

Karine Mannerfelt har rest till Kairo för att träffa arabvärldens just nu mest berömda författare, Alaa al Aswany, vars roman Yacobians hus sålt i en halv miljon exemplar bara i Frankrike.

Al Aswany tar emot vid ett marmorbord inne i sin tandläkarmottagning. Det är där han skriver sina romaner. Två eftermiddagar i veckan behandlar han patienter i mottagningen.-Litteratur och medicin är två sidor av samma sak. Jag kan inte leva av bara den ena, säger han.Samtalet i tandläkarmottagningen kretsar kring litteratur kontra verklighet, och al Aswany blir upprörd när det visar sig att Bibliotekets utsände har använt hans bok som en sorts turistguide till det nutida Egypten.Medverkar gör också författaren Bahaa Taher.

Sveriges Radios Romanpris

por Biblioteket

Biblioteket utgår denna vecka för nu sänds programmen om Sveriges Radios Romanpris!Här hittar ni programmens sändningstider:

Ni hör Lyssnarjuryns diskussioner om de nominerade romanerna i Kulturradion måndag 9/3 till och med torsdag 12/3 kl. 14.03 (med repris samma kväll kl. 18.15).Fredagen den 13/3 avslöjas pristagaren i Kulturnytt kl. 13.05 och samma kväll porträtteras pristagaren kl. 18.15 (med repris söndag 15/3 kl. 16.03). Vem vinner och varför?

Biblioteket med Giftskåpet

por Biblioteket

Biblioteket med Giftskåpet Det är Darwinjubileum i år, alla talar om mannen som ändrade synen på människans ursprung. Biblioteket har läst vad han själv har att säga om sitt liv och sitt arbete i självbiografin som nu kommit i en moderniserad svensk utgåva. Och vad händer när naturvetenskapsmannen kliver in i litteraturen, går det att göra romaner av empiriska experiment, vetenskapliga teorier och uppstoppade kvastfeningar? Vi har läst två nya böcker där zoologin och antropologin leder forskaren långt bort från labbrapporten och rakt in i poesin. Giftskåpet handlar om rätten att uttrycka sig fritt. I somliga delar av världen är den rätten obefintlig men hur ser det ut i Sverige? Är det tabu att prata illa om offentliga eller på annat vis kända personer? Det var vad Lars Norén anklagades för att göra i En dramatikers dagbok, men hans dagbok kan också ses som en litterär parallell till Dantes Divina Commedia. Programledare: Jenny Teleman och Louise Epstein

Charles Darwin ändrade synen på  människans ursprung och i år är det 200 år sen han föddes. Biblioteket har läst vad han själv har att säga om sitt liv och sitt arbete i själv-biografin som nu kommit i en moderniserad svensk översättning. Och vad händer när naturvetenskaps-mannen kliver in i litteraturen?  Går det att göra romaner av empiriska experiment, vetenskapliga teorier och uppstoppade kvastfeningar?  Vi har läst två nya böcker där Zoologin och Antropolgin leder forskaren långt bort från labbrapporterna och rakt in i poesin.Giftskåpet handlar om rätten att uttrycka sig fritt. I somliga delar av världen är den rätten obefintlig men hur ser det ut i Sverige?  Är det tabu att prata illa om offentliga eller på annat vis kända personer?Det var vad Lars Norén anklagades för att göra i En dramatikers dagbok, men de finns de menar att hans dagbok kan ses som en litterär parallell till Dantes Divina Commedia.

Biblioteket med Giftskåpet - Sexualitet och melankoli

por Biblioteket

Biblioteket med Giftskåpet Sexualitet och melankoli i Biblioteket. Varför har sexuella skildringar i litteraturen så ofta ansetts samhällsomstörtande? Och vilken roll spelar melankolin som samhällskraft idag? Karin Johannisson professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala intervjuas om sin nya bok Melankoliska rum där hon undersöker melankolins väg bort från den manliga eliten. Melankolin en gång sedd som en skapande och rebellisk kraft får i vårt moderna samhälle alltfler diagnoser. Utrymmet för normaliteten krymper. I Giftskåpet hör vi den norske författaren Agnar Mykle vars bok Sången om den röda rubinen för 50 år sedan blev indragen och förbjuden i Norge. Författaren, numera avliden, ställdes inför rätta. Tomas Forser litteraturprofessor i Göteborg kommenterar sexualitetens förhållande till makten. Böcker med sexuella skildringar har ofta hamnat i s k giftskåp.

Varför har sexuella skildringar i litteraturen så ofta ansetts samhällsomstörtande? Och vilken roll spelar melankolin som samhällskraft i dag?Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, intervjuas om sin nya bok ”Melankoliska rum” där hon undersöker melankolins väg bort från den manliga eliten. Melankolin, en gång sedd som en skapande och rebellisk kraft får i vårt moderna samhälle allt fler diagnoser. Utrymmet för normaliteten krymper. I ”Giftskåpet” hör vi den norske författaren Agnar Mykle vars bok ”Sången om den röda rubinen” för 50 år sedan blev indragen och förbjuden i Norge. Författaren, numera avliden, ställdes inför rätta. Tomas Forser, litteraturprofessor i Göteborg kommenterar sexualitetens förhållande till makten. Böcker med sexuella skildringar har ofta hamnat i s k giftskåp.

Biblioteket med Giftskåpet

por Biblioteket

Biblioteket med Giftskåpet Den amerikanske författaren Richard Yates slog aldrig igenom när han levde, men nu när hans roman Revolutionary Road blivit film vill alla läsa hans böcker. Han skildrar dysfunktionella familjer, mögliga hus, förorter, sprit och New York city. Biblioteket har tagit reda på varför hans romaner trots dysterheten inte gör läsaren deprimerad och varför det finns mer att upptäcka än Revolutionary road. Dessutom börjar Bibliotekets nya serie Giftskåpet som handlar om böcker som blivit förbjudna eller retat upp läsarna. Det finns en enda bok som blivit fälld i ett tryckfrihetsmål i Sverige, och den är varken skriven av August Strindberg eller Lars Norén utan av Ing-Marie Eriksson, bördig från Jämtland. Debutromanen Märit fick Ing-Marie Erikssons forna grannar att stämma henne för förtal och yrka på fängelsestraff. Ing-Marie Eriksson berättar för Mia Gerdin om varför hon har rätt till sina egna minnen och upplevelser.

Den amerikanske författaren Richard Yates slog aldrig igenom när han levde, men nu när hans roman ”Revolutionary Road” blivit film vill alla läsa hans böcker. Han skildrar dysfunktionella familjer, mögliga hus, förorter, sprit och New York city. Hans skrivande präglas av Humor, civilisationskritik och ett intresse för livets mening. Biblioteket har tagit reda på varför hans romaner trots dysterheten inte gör läsaren deprimerad och varför det finns mer att upptäcka än ”Revolutionary road”. Dessutom börjar Bibliotekets nya serie Giftskåpet som handlar om böcker som blivit förbjudna eller retat upp läsarna. Det finns en enda bok som blivit fälld i ett tryckfrihetsmål i Sverige, och den är varken skriven av August Strindberg eller Lars Norén utan av Ing-Marie Eriksson, bördig från Jämtland.  Debutromanen ”Märit” fick Ing-Marie Erikssons forna grannar att stämma henne för förtal och yrka på fängelsestraff.  Något fängelse blev det inte, men författaren dömdes att betala skadestånd.  Ing-Marie Eriksson berättar för Mia Gerdin om varför hon har rätt till sina egna minnen och upplevelser. Läs mer här:

Biblioteket med Klassikerrummet 2009-02-09 1403 2009-02-09 kl. 14.00

por Biblioteket

Biblioteket med Klassikerrummet Historien är full av misstag, meningslösa attentat och illa skötta krig. Varför är det svårt att handla rätt moraliskt och politiskt när vi befinner oss mitt i ett komplicerat historiskt skeende? Vi diskuterar frågan utifrån två nya böcker om andra världskriget. Yukiko Duke har skrivit om kriget sett ur Japans perspektiv och Ann-Marie Ljungberg har skildrat attentatet mot Norrskensflamman i en ny roman. Klassikerrummet diskuterar Boccacios Decamerone. De livsbejakande, äventyrliga och ofta våldsamma historierna i boken skrevs ner på italienska i en tid då latinet var lärdomens språk. Författaren syfte var att underhålla damer av god familj, men succén sprängde både köns- och bördsgränserna. Mattias Berg, Maarja Talgre och Claire Wikholm har läst en prisbelönt svensk nyöversättning av boken.

Biblioteket 2009-02-02 14:03 2009-02-02 kl. 15.00

por Biblioteket

Biblioteket med Klassikerrummet För några år sedan gjorde den norske författaren Henrik Langeland stor succé med romanen Wonderboy. Hans nya bok heter Manuskriptet och utspelar sig på den litteraturvetenskapliga institutionen på universitetet i Oslo. Huvudpersonen blir kär i sin elev och hittar ett dokument från 1600-talet som kan göra honom berömd. "Mitt ansvar är att skriva böcker som är spännande, har en bra handling och ett språk på hög nivå", säger Henrik Langeland. Vi har träffat honom i Oslo. I Klassikerrummet läser Maarja Talgre och hennes gäster, Ulrika Knutson och Gunnar Bolin, Eyvind Johnsons bok Drömmar om rosor och eld från 1949. Det är en mörk bok om häxprocesser i en sydfransk stad i början av 1600-talet. Den framgångsrike, fritänkande prästen Urban Grainier vågar trotsa celibatet och blir därför bränd på bål. Programledare Anna Tullberg.

Virginia Woolf

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Samtidigt som man kan höra utdrag ur Virginia Woolfs dagböcker i Radioföljetongen porträtteras hon i Biblioteket.  Vem var den mytomspunna författaren som valde att ta sitt liv 59 år gammal? Bilden av en sammansatt personlighet tonar fram i dagböckerna; å ena sidan har hon ett hektiskt sällskapsliv, å andra sidan söker hon avskildheten för att kunna skriva. Emellanåt faller hon ner i djupa depressioner som gör henne oförmögen att skriva.Hela tiden finns maken Leonard, journalist och författare, vid hennes sida, för att balansera humörsvängningarna och skydda henne mot henne själv. Hon var modernisten som skapade klassiker som fortfarande läses av nya generationer. Finns det en gnutta av hennes person som inte är utforskad? Ändå känns hon märkligt oåtkomlig. Vad har hon att säga oss idag?I programmet medverkar förläggaren Elisabeth Grate  och författaren och konstskribenten Ingela Lind.Producent är Ulla Strängberg.

Biblioteket 2009-01-19 14:03 2009-01-19 kl. 14.00

por Biblioteket

Biblioteket med Klassikerrummet De korta ögonblickens kärlek kan vara lika mycket värd som ett femtioårigt äktenskap menar Eva Adolfsson som har gett ut en mängd böcker sedan debuten 1980. I Biblioteket säger hon: Det som intresserar mig mest är människors medvetande, hur vi tänker och hur vi möts. Hon pratar också om idéer, kärlek, lycka och sin nya bok En liten historia där en romans blir livslång och värdefull fast kärleksparet bara träffas några få gånger. Klassikerrummet ger sig i kast med Tusen och en natt, en sagosamling som i blivit censurerad på grund av sin erotiska frispråkighet. Historien om Sheherazade som berättar för att inte bli halshuggen har fortfarande många läsare fast det gått mer än tusen år sen den skrevs. Gäster hos Maarja Talgre: Haideh Daragahi och Göran Sommardal

Cordelia Edvardsson

por Biblioteket

Biblioteket handlar om Cordelia Edvardson. Flickan Cordelia deporterades 15 år gammal till Theresienstadt och senare till Auschwitz. Där ersattes hennes namn med tatueringen A 3709. Vi känner henne som prisbelönt journalist och författare. Hennes rapporter från Israel om den ständigt pågående Mellanösternkonflikten, har mötts med stor respekt av de flesta. Hennes mest kända roman Bränt barn söker sig till elden kom ut på nytt förra året då den också sändes som radioföljetong. Möt Cordelia Edvardson i Biblioteket, där också Agneta Pleijel, Stefan Jarl, och Gunilla Abrahamsson, medverkar. Producent är Kerstin Wixe.

-Vi borde alla ägna oss åt att försöka laga världen, även om vi aldrig kommer att lyckas.Så säger Cordelia Edvardson. Flickan Cordelia deporterades 15 år gammal till Theresienstadt och sedan Auschwitz. Där ersattes hennes namn med tatueringen A 3709.Vi känner henne som prisbelönt journalist och författare. Hennes rapporter från Israel om den ständigt pågående Mellanösternkonflikten, har mötts med stor respekt av de flesta. Hennes mest kända roman ”Bränt barn söker sig till elden” kom ut på nytt förra året då den också sändes som radioföljetong. Möt Cordelia Edvardson i Biblioteket, där också Agneta Pleijel, Stefan Jarl, och Gunilla Abrahamsson, medverkar. Producent är Kerstin Wixe.

KR Jultablå USA Revisited 1 20081229 1815 Lagen om lyckan 2008-12-29 kl. 18.00

por Biblioteket

När de amerikanska revolutionärerna skrev självständighetsförklaringen 1776 och ett decennium senare utarbetade den nya statens konstitution nöjde de sig inte med att bestämma vilka myndigheter som skulle finnas, de skrev också om varje människas rätt att sträva efter lycka. Dessutom funderade de på hur en god medborgare skall vara. Mikael Timm försöker förstå hur lagen om lyckan fungerar

Sveriges Radios Lyrikpristagare - Helena Eriksson

por Biblioteket

Biblioteket: Sveriges Radios Lyrikpristagare - Helena Eriksson Helena Eriksson får Sveriges Radios Lyrikpris i år. I våras kom hennes kritikerrosade sjunde diktsamling "De, bara". Jag och du och hon och han byter plats med varandra i en poesi som både är skrift och teater. Ända sedan debuten med " En byggnad åt mig" från 1990, har hon byggt upp en värld där det avlägsna och exotiska möter det råa och bokstavliga. Jörgen Gassilewski har träffat Helena Eriksson.

Helena Eriksson får Sveriges Radios Lyrikpris i år. I våras kom hennes kritikerrosade sjunde diktsamling ”De, bara”. Jag och du och hon och han byter plats med varandra i en poesi som både är skrift och teater. Ända sedan debuten med ”En byggnad åt mig” från 1990, har hon byggt upp en värld där det avlägsna och exotiska möter det råa och bokstavliga. Och där hotet, utplåningen och den gränslösa passionen aldrig är långt borta. Jörgen Gassilewski har träffat Helena Eriksson.

KR Biblioteket 2008-12-15 14:03 2008-12-15 kl. 14.00

por Biblioteket

Biblioteket: Lars Gustafsson.Lars Gustafsson har flyttat hem. Efter dryga kvartsseklet som filosofiprofessor vid universitetet i Austin, Texas, bor den svenska författare och poeten sedan 2006 åter i Sverige. Litterärt avslutade han sin amerikanska sejour samma år, med versberättelsen Den amerikanska flickans söndagar. I sin senaste roman Fru Sorgedahls vackra vita armar har han återvänt till sin ungdom, och till sin ungdoms Västerås och Västmanland. Thomas Lunderquist har genomgått en fiktiv ettbetygskurs i Lars Gustafsson - med sju av hans sjuttiotal verk på litteraturlistan - och porträtterar den mestadels muntre författaren och poeten i veckans Biblioteket, som har rubriken Ett lätt och distanserat förhållande till verkligheten. Föreläsning i Lars Gustafsson av Lars Gustafsson.

J.M.G Le Clézio Kerstin M. Lundberg presenterar årets nobelpristagare.

por Biblioteket

P1 måndag 8 december kl 14.03 och 9/12 kl 18.15

Årets nobelpristagare J.M.G. Le Clézio”Uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare. Utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisation”.Så motiverade Svenska Akademien sitt val av årets nobelpristagare i litteratur. J.M.G. Le Clézio geniförklarades 1963 tjugotre år gammal med sin debutroman Rapport om Adam. Under 60-talet skrev han  en handfull experimentella  romaner om unga män som vandrade runt i en stad eller ett landskap och lät alla sinnesintryck strömma genom sig. I början av 70-talet lämnade han Frankrike och den västerländska civilisationen för att i tre år leva med en kringvandrande indianstam i Panamá. Erfarenheterna förändrade hans liv, hans syn på världen, människorna och naturen.Världsnomad och humanist skriver han på en flödande vacker prosa om utsatta människor och kulturer hotade och  missbrukade av kolonialismen. På senare år har han också  berättat om sin släkts historia, hur den färdats till och från Mauritius.Anders Ahlbom Rosendal läser ur ”Rapport om Adam”, essäsamlingen ”Jordisk extas”, ”Flykternas bok”, där Unge man Hogan flyr ut i världen, ”Kriget”, där allt som strömmar emot människan i en storstad, trafiken, ljuden, ljuset, reklamen, för Le Clézio blir till ett krig mot människan. Samt ur ”Öken”, romanen om ett nomadfolk på flykt undan de franska kolonialtrupperna, ur novellen ”Lullaby” om flickan som har ett sinnligt extatiskt förhållande till naturen, och ur ”äventyrsromanen” ”Skattsökaren”. Dessutom ur de självbiografiska böckerna ”Allt är vind” och ”Afrikanen”.I programmet nämns också ”Raga, närmandet till den osynliga kontinenten” och den ännu inte översatta romanen ”Ritournelle de la faim”. Översättare av samtliga böcker utom ”Rapport om Adam” är Ulla Bruncrona. Den sistnämnda romanen är översatt av Aslög Davidson

Biblioteket 20081201 1403 2008-12-01 kl. 15.00

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Biblioteket 20081201 1403 2008-12-01 kl. 15.00

por Biblioteket

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker.

Biblioteket 2008-11-24 2008-11-24 kl. 14.00

por Biblioteket

Biblioteket med Klassikerrummet Humor är viktigt, tycker den amerikanske författaren Dennis Lehane som intervjuas i Biblioteket idag. I hans senaste bok Ett land i gryningen är det de som har förmågan att skratta som har framtiden för sig. Själv skrattar Lehane gärna åt Harpo Marx. Och Klassikerrummet påminner oss om den bok som anses vara den italienske författaren Italo Calvinos roligaste och mest fantasifulla, nämligen Klätterbaronen från 1957. Redaktör för Biblioteket Kerstin Wixe.

Biblioteket: Selma Lagerlöf

por Biblioteket

P1 måndag 17 november 1403 och tisdag 18 november 1815

Den 20 november i år, är det 150 år sedan Selma Lagerlöf  föddes. Till skillnad från många andra författare i hennes generation är hon fortfarande läst och älskad. Vad är hemligheten bakom att hon fortfarande fängslar sina läsare? Och varför var hon så intresserad av att skildra sambandet mellan kärlek och galenskap i sina romaner? Vi har undersökt vem Selma Lagerlöf var bortom hennes upphöjdhet.  Några spår fann vi på Mårbacka som idag är museum, fast flest ledtrådar har vi hittat i hennes böcker. Hon var inte en sagotant utan en medveten författare som ville skildra en ny och bättre människa. Vi letar efter Faust i biblioteket på Mårbacka, lägger märke till storleken på hennes skor och tar reda på vad Gösta Berling egentligen handlar om. I programmet medverkar några av hennes läsare; Lisbeth Stenberg litteraturvetare,  Rickard Jäverling musiker, Marcus Ivarsson serietecknare och Sofia Wijkmark doktorand i litteraturvetenskap.Ett radioprogram av Louise Epstein och Anna Tullberg.

Biblioteket 20081110 1403 20081111 1815 2008-11-10 kl. 14.00

por Biblioteket

Biblioteket med Klassikerrummet Ibland är historien extra tydlig i skönlitterära verk. Vi har träffat den tjeckiske författaren Jáchym Topol vars första roman på svenska, "Nattarbete", handlar om den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968. Hur har hans egna minnen blivit litteratur och vilka fördelar har det att skildra historien med ett barns ögon? Den tyske författaren Ingo Schulze föddes i Dresden i dåvarande DDR och hans senaste bok på svenska "Mobilen - 13 historier på gammalt manér" skildrar människor vars liv förändras i grunden. Vi har pratat med honom om Tysklands förändring och hur det har påverkat hans sätt att skriva. Klassikerrummet ger sig i kast med "Tidmaskinen" av H G Wells som väckte sensation när den kom ut i England 1895. Den kombinerar skarp samhällskritik med science fiction. Boken om de vackra parasiterna som äts upp av de fula arbetarna fick mängder av läsare och gjorde H G Wells berömd. Gäster hos Maarja Talgre är Mats Arvidsson och Ola Larsmo. Program

Biblioteket med Klassikerrummet 2008-11-03 14:03 2008-11-03 kl. 14.00

por Biblioteket

Biblioteket med Klassikerrummet Marjaneh Bakhtiari gjorde succé med sin debut Kalla det vad fan du vill och nu är hon tillbaka med en rolig och sorglig skildring av dagens Sverige. Vi har träffat henne och pratat om klass, generationer och varför det inte bara handlar om vilja för att trivas i ett nytt land. Kerstin M Lundberg har varit i Paris och besökt Anne Wiazemsky, filmskådespelerskan som blev författare och som nu är aktuell på svenska med Debutant, en självbiografisk roman om den första filminspelningen vid 17-års ålder och om den komplicerade relationen till filmens regissör Robert Bresson. Klassikerrummet ägnas den amerikanska 60-talsromanen To Kill a Mockingbird (på svenska heter den Dödssynden). Harper Lees första och enda bok är en barndomsskildring från en småstad i Alabama. Den sömniga idyllen slås sönder då en svart man oskyldigt anklagas för våldtäkt på en vit kvinna. Boken anses förebåda den svarta medborgarrättsrörelsens framväxt och är fortfarande obligatorisk

USA PÅ HJÄRNAN

por Biblioteket

Under vecka 44 (27/10-2/11) sänder Kulturradion i P1 fem program under titeln USA på hjärnan.

Vi gör nedslag i nationen som kanske håller på att förlora sin plats som världsledare. Finanskris och Irakkrig i kombination med ett historiskt intressant presidentval gör att hela världen just nu intresserar sig för USA. Därför borrar Sveriges Radios Kulturredaktion ner sig i myten om landet i väster – och vi är förstås på plats!Marie Lundström åker till Barack Obamas egen stad Chicago i Illinois och Mikael Timm besöker Memphis i Tennessee och för samtal om politik och musik. Vi undersöker den amerikanska konstitutionens tillägg, vad betyder de idag och hur tolkas de? Vi berättar om alla de saker vi älskar med USA: från musik och umgängesformer till NASA och så gör Kinoredaktionen en djupdykning i den amerikanska TV-världen.  Dessutom sänder Novellen en av USA-kännaren Thorsten Jonssons berättelser, Klassikern uppmärksammar en flaggviftande film med presidenttema från 1942 och Kulturnytt frågar de namnkunniga intellektuella om läget för Förenta Staterna just nu. Kulturradion: måndag 27/10 till fredag 31/10 i Kulturradion kl. 14.03, med repris samma kväll kl. 18.15, samt söndag 2/11 kl. 16.03Novellen: fredag 31/10 kl. 11.35 och söndag 2/11 kl. 13.30Klassikern: lördag 1/11 kl. 10.50Mer information kommer inom kort på sverigesradio.se/p1/kulturradion, där kommer man också att kunna lyssna på programmen och samtliga program kommer förstås att kunna laddas ner via poddradio.

Biblioteket med Bokcirkeln

por Biblioteket

P1 måndag 20 oktober 14:03 och tisdag 21 oktober 18:15

Ordet ”förort” har mer och mer kommit att bli synonymt med miljonprogrammet. I litteraturen har ordet blivit ett begrepp för monotoni, instängdhet och död. Hundratusentals människor bor i dessa områden, men ändå är det svårt att hitta variation i de skönlitterära berättelserna.  Och de skildringar som ändå görs blir ofta kraftigt kritiserade de boende. Varför är det så svårt och riskabelt att skriva om miljonprogrammet? Författarna Andrzej Tichý, Lars Mikael Raattamaa och Astrid Trotzig ger sin version i ett reportage av Johanna Langhorst.Bokcirkeln läser ut Joseph Hellers Moment 22 och försöker komma fram till hur man säger hej då till romanpersoner man egentligen vill fortsätta leva med. Hur gör cirkeldeltagarna själva när de skriver slutet på en bok? Majgull Axelsson, Åsa Larsson och Mohamed Omar berättar. Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg

Biblioteket med Bokcirkeln

por Biblioteket

P1 måndag 13 oktober 1403 och tisdag 14 oktober 1815

Den brittiske författaren Aidan Chambers är en av ungdomslitteraturens stjärnor. Han har ofta väckt debatt med sina skildringar av sex, kärlek och död. Att kompromissa när det gäller stil och innehåll är inget för honom. Han senaste bok ”Det här är allt” är över 800 sidor tjock. Den har gjort kritikerna upprörda och läsarna lyckliga. Vi har träffat honom och pratat om provokation, stil och hans egen undomstid. Även om han inte är en storsäljare som J K Rowling så har han en hängiven skara läsare över hela världen. Åsa Lind är mest känd för böckerna och radioprogrammen om Sandvargen. Hennes nya bok ”Ellika Tomsons första bok” handlar om att upptäcka världen i sin egen närhet. I Biblioteket förklarar hon varför det inte räcker med Christofer Columbus när man skall fundera över upptäcktsresor.I Bokcirkeln lever författarna Majgull Axelsson, Åsa Larsson och Mohamed Omar med romanen Moment 22. Cirkelledare är Marie Lundström. Det är deras tredje vecka ihop med Joseph Hellers roman och idag frågar de sig: Vad är det för bild av USA som denna moderna amerikanska klassiker från 1961 ger? Och vad säger boken om USA idag? Bibliotekets programledare: Anna Tullberg och Louise Epstein.

Biblioteket med Bokcirkeln 2008-10-06 14:03 2008-10-07 kl. 11.00

por Biblioteket

Biblioteket med Bokcirkeln Den israeliske författaren Etgar Keret har upprört många i den äldre generationen i Israel och fått många yngre att skratta med sina absurda noveller. Vi har pratat med honom om humor, allvar och varför Israel är ett bra land att leva i för en författare. I dagarna har totalt tolv av Ibsens mest spelade pjäser kommit ut i två tjocka volymer, i nyöversättning av Klas Östergren. Han ger sin syn på Ibsen och berättar vad det är hos den norske dramatikern som fångat honom. Dessutom Bokcirkeln som gräver ner sig i döden och religionen när författarna Majgull Axelsson, Åsa Larsson och Mohamed Omar träffas och läser Joseph Hellers Moment 22. Mer info på Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg